Om någon timme så är det dags att avslöja vilken Kalmarbo som i år får en egen gata uppkallad efter sig. Hela tanken bakom detta är mycket enkel. Låt oss tacka och hylla människor som gjort något för staden medan de är i livet. Efter lite politiskt käbbel fick jag igenom detta förslag under 2007. Sedan dess har ett antal Kalmarbor fått egna gator.

Nu är det som Barometern redan avslöjat dags för Tomas Arvidsson. Han har funnits med i juryns diskussion sedan något år.

Här kommer den välförtjänta motiveringen:

” Med sitt författarskap och sin kärlek till Kalmar har han sett till att staden med dess vackra omgivningar blivit både böcker och film. Genom åren har han på olika sätt och i olika roller främjat utvecklingen i kommunen. Då och då har han också med kraft tagit till orda i den allmänna debatten om stadens framtid. Författaren Tomas Arvidsson får en gata uppkallad efter sig såsom en hyllning till författarskapet, kärleken till en stad och den fria debatten.”

Varit på mycket inspirerande Stadsfestdebatt om besöksnäringen. Det är andra året i rad som Kalmar kommun, Regionförbundet och Svenskt Näringsliv arrangerar denna dag. I år deltog bland annat Yngve Bergkvist som är mannen bakom Ice hotel i Jukasjärvi. Han och alla andra som var med under dagen betonade vikten av samarbete mellan kommun och näringsliv för att besöksnäringen ska utvecklas.

Det är så vi jobbar i Kalmar. På några år har vi gått från 400 anställda inom besöksnäringen till cirka 1 000. Det räcker med att jämföra sommar-Kalmar för tio år sedan med det vi nu upplever för att förstå vad som skett. Nu gäller det att gå vidare med ytterligare satsningar för att förlänga säsongen, öka marknadsföringen, få mer logi-kapacitet, bättre bad och ett ännu vackrare Kalmar.

Hela denna strategi för Kalmar 2020 skulle jag vilja arbete fram i tätt samarbete mellan politik, näringsliv och kommuninvånare. Kalmar är bra men vi kan bli ännu bättre!

Idag kommer jag att medverka vid invigningen av Kalmars nya ölbryggeri, Ängö Kvartersbryggeri. Det är Johan Håkansson som tillsammans med ett 30 tal investerare nu sätter Kalmar på kartan med ett helt eget lokalproducerat öl.

Sist det bryggdes öl i Kalmar var 1969 då Kalmar bryggeri slog igen. Man höll till mitt på Kvarnholmen. Senaste invigningen av ett ölbryggeri var 1864. 

Från 1 september kommer man att kunna köpa ölet på Systembolaget och redan nu finns det på ett antal pubbar i Kalmar.

Jag hoppas verkligen att det kommer gå bra. Det ligger i tiden och det kan väl knappast finnas många Kalmarbor med självbevarelsedrift som inte köper lokalt ” Alla tiders öl” från Ängö.

Jag hoppas också att denna satsning innebär att vi ånyo överväger en riktig oktoberfest i Kalmar. Detta kanske i kombination med den befintliga ljusfestivalen som genomförs varje höst. Det vore ett alldeles lysande sätt att förlänga säsongen i Kalmar. Det är läge att väcka den frågan genom lite samtal med krögare och övrigt näringsliv i Kalmar.

Jag hade en fantastisk morgon på Öland med start 04.30. Med soluppgången i blickfånget så hoppade jag och ett par kompisar in i en bil och rullade några kilometer. Vi hann precis bara parkera bilen innan en av kompisarna fick upp bössan mot skyn. Den första av totalt sex gäss damp ner i majsfältet. Imorgon får det bli ännu lite tidigare uppstigning för att hinna med alla flygningar.

Nu inne på Stadshuset för att skriva på papper och besöka Kalmar marknad. På skrivbordet ligger den senaste statistiken för arbetslösheten (juni). Med stor glädje ser jag att vi fortsatt ligger lägst bland våra jämförelsekommuner.

Samtliga 16-64 år, procent

Riket – 6.7

Växjö – 7.4

Kalmar – 5.8

Karlskrona – 7.4

Kristianstad – 7.9

Halmstad – 6.9

Ungdomar 18-24 år

Riket – 11.2

Växjö – 11.7

Kalmar – 8.9

Karlskrona – 14.4

Kristianstad – 15.3

Halmstad – 11

Jag tillbringar somrarna huvudsakligen på östra Öland. I princip varje dag så blir det en kombination av sol och lite underhållsarbete på sommarstugan.

I onsdags var jag inbjuden att delta i festligheterna på Victoriadagen. Detta evenemang betyder väldigt mycket för hela regionen. I mitt tal på middagen riktade jag ett varmt tack till Kay Wieståhl som under alla dessa år har hållt i arrangemanget. Han har gjort väldigt mycket för hela regionen under alla år och borde verkligen få ett rejält tack för det.

Igår så var det äntligen dags att kolla den nya attraktionen i Köpingsvik. Jag tänker på den långa nya bryggan som PO Persson har satsat på. Längst ute finns både soldäck och bar. Det är en riktig succé och drar verkligen folk till Köpingsvik. Jag tycker både denna satsning och den som Årets Ölänning Anna Barkewall har genomfört på Böda sand visar vägen. Där det investeras och satsas, ja dit kommer också människorna.

Vi har ju under våren byggt om vår gästhamn i Kalmar och av rapporterna att döma så är det också en verklig lyckträff.

Just bryggan i Köpingsvik är jag lite sugen på att testa i Kalmar. Jag skulle vilja undersöka förutsättningarna för detta i Kalmarsundsparken. Tänk att där uppföra en längre brygga där folk både kan bada och flanera på. Med Kalmarsund i ena riktningen och Kalmar slott i det andra. Jag är övertygad om att det skulle bli en riktig hit. Naturligtvis måste man då också satsa på att göra i ordning stranden och parkeringsmöjligheterna som idag inte är vad de borde vara.

Jag är beredd att lägga en slant på att undersöka förutsättningarna för detta. Helsingborg har lyckats med både centralt bad och strandpromenader. I Köpingsvik har det också blivit fantastiskt. Låt oss hämta inspiration därifrån.

Borgerligheten i Kalmar har de senaste dagarna gjort lite inlägg om bostadspolitiken i Kalmar. Det föranledde mig att skriva ett svar. (Se nedan). I dagens version av Barometern får jag svar från moderata vice ordföranden i Samhällsbyggnadsnämnden Jonas Lövgren och Kristdemokraternas Monica Bengtsson.

Av svaren att döma så är förvirringen på den borgerliga sidan total. Å ena sidan försvarar Lövgren att man röstade nej till mer resurser när det gäller att fördubbla antalet detaljplaner å andra sidan skriver han att det krävs mer resurser. Monica Bengtsson å sin sida hävdar även nu att det var rätt att säga nej till mer resurser för man tror på den nya planprocessen. Samtidigt var Malin Petersson (m) ute i radion för några dagar sedan och tyckte att det behövdes en helt ny planprocess… Hänger ni med?

Här kan ni, hur eller hur läsa mitt inlägg.

Jag tar mig för pannan!

Borgerligheten i Kalmar tycks ha drabbats av valfeber. På något annat sätt går det inte att förklara de senaste dagarnas utspel om byggande och bostadspolitiken i Kalmar. Under hela denna mandatperiod har vi satsat resurser och ökat byggandet i Kalmar. Åk runt i kommunen så kan ni se hur det byggs både här och där. Vi har just nu samråd kring den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen. Vi är i slutskedet av en helt ny översiktsplan. Vi har tagit fram vindbruksplaner. Vi har möjliggjort ett antal hundra vilatomter. Vi har skjutit till kraftigt med resurser för att fördubbla antalet detaljplaner. Vi har gjort stora satsningar på mark och planeringsenheten som arbetar med de övergripande planfrågorna och exploateringar. De satsningar vi gör uppmärksammas och leder till att det numera finns ett stort intresse för att investera och bygga i Kalmar. Så var det inte tidigare.

Under de fyra år jag har haft förtroendet att vara kommunstyrelsens ordförande i Kalmar så har det varit fokus på att öka bostadsproduktionen och få en bättre planberedskap när det exempelvis gäller mark för företag som vill etablera sig.

Utan att blinka vågar jag påstå att den planberedskap vi nu håller på att bygga upp är den högsta som Kalmar någonsin haft. För att möjliggöra detta har vi satsat resurser, förändrat vårt sätt att arbeta och haft en god dialog med byggföretag. Naturligtvis är detta en process som ständigt måste pågå. Med den grund som nu är lagd så finns mycket goda möjligheter att kraftigt öka bostadsproduktionen av både hyresrätter, bostadsrätter och villor. Det behövs om Kalmar ska kunna hävda sig i konkurrensen och kunna ta emot alla de människor som vill flytta till vår fina kommun.

Mot denna bakgrund kan jag inte låta bli att häpna över borgerlighetens utspel den senaste veckan. I radion slår oppositionsrådet Malin Petersson (m) fast att man vid en borgerlig valseger minsann ska sjösätta en aktuell översiktsplan. Det är inget svårt löfte att ställa ut. Hela arbetet med en ny översiktsplan blir ju klart på senhösten. Moderaterna kräver också att det ska byggas på Fredriksskans när fotbollen flyttar. Inte heller det är något svårt löfte att ställa ut. Jag har själv drivit frågan sedan jag tillträdde 2006 och förslaget finns också med i den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen.

Så sent som för några månader sedan röstade kommunfullmäktige om förslaget att skjuta till resurser för att fördubbla antalet detaljplaner. Hela borgerligheten röstade emot. Nu gnäller man över att det är för få detaljplaner som produceras. Jag tar mig för pannan. I alla sammanhang när jag under mandatperioden har slagits för ökad bostadsproduktion så har antingen hela eller någon del av borgerligheten haft invändningar. Partierna har dessutom på nationell nivå tagit bort stödet till att bygga mindre hyresrätter.

Mot hela denna samlade bakgrund så kan jag inte låta bli att uttrycka ordet valfeber när de borgerliga partierna nu helt plötsligt börjar prata om behovet av ökad bostadsproduktion. Den borgerliga trovärdigheten på området är inte direkt hög.

Johan Persson (s)
Kommunstyrelsens ordförande

Beskedet om att Hultsfredsfestivalen ställs in tror jag slog ned som en bomb, inte bara i Hultsfred utan faktiskt också i övriga Sverige. Under många, många år har Hultsfred varit ett begrepp för musik men också för hur det går att helt ändra bilden av en ort och en kommun. Jag hoppas verkligen att man klarar av att resa sig även denna gång.

Jag har fått många positiva reaktioner, båden på den nya bloggen och på min midsomarhälsning. Hoppas att sillen smakade bra. Jag själv har nu tillbringat ett antal dagar på Östra Öland. Temeperaturen i vattnet har sakta men säkert gått från 14 grader till 19. Med andra ord så är det numera tämligen behagligt att ta cykeln ned till badbryggan.

Idag har det dock varit stadshuset som gällt. Min ledighet brukar vara så. Några dagar iväg och sedan möten ihopsamlade under en dag. I förmiddags blev jag uppvaktad av ett antal föräldrar och ungdomar som ville överlämna en namninsamling för en ny sporthall vid Falkenbergsskolan. 

Denna namninsamling får bli en del av underlaget när vi i höst sätter oss ned med budgeten för de kommande tre åren. Vi har satsat rejält när det gäller just idrotten de senaste åren. Trekantens sporthall, nya lokaler för pingis, skytte, fotbollsarena, idrottsplatsen på södra utmarken och Lindsdals idrottsplats är bara några exempel. 

Framför oss har vi ny träningshall för issporterna, friidrott och skolidrott på Fredriksskans, sporthall i Rockneby och Ljungbyholm. Jag inser att vi med stor sannolikhet behöver göra en del till innan vi har tillgodosett av hyggliga anläggningar i hela kommunen.

Det gäller hela tiden att försöka få till så optimala lösningar som möjligt och i så god dialog som möjligt. Skolan har ett behov, idrottsföreningarna har sitt, Kalmarborna har ett annat och framtida idrottsturism har ett fjärde behov. Här handlar om att i en god dialog hitta lösningarna. Det är jag inte orolig för att vi gör.

Nu bär det iväg till Göteborg några dagar. Ska bli intressant att få vara lite av turist i Sveriges evenemangsstad nummer ett. Detta byggdes inte på en natt och gjordes inte heller av slumpen. Det Göteborg vi ser idag är ett resultat av en mycket medveten strategi. Kul att se hur det går att förbättra och utveckla bara man ger sig dän på det.

Förra måndagen var jag inne i stan redan vid femtiden för att tillsammans med flera andra socialdemokrater spela in den valfilm som ska visas i höst. Delar här med mig ett kort bildspel från denna inspelning.

http://www.youtube.com/watch?v=UbC5ELOwnko

En Midsommarhälsning har gått ut till samtliga hushåll i kommunen. På baksidan finner du också ett recept på min favoritströmming. Den passar utmärkt på midsommarbordet.

I en debattartikel på fredagen går författaren och debattören Thomas Arvidsson till storms när det gäller Linnéuniversitet och dess planer i Kalmar. Både den gamla och den nya universitetsledningen sågas jämns med fotknölarna. Malin Petersson (m) och jag anklagas för att mörka.

Jag vill här ge min bild av läget. Det är dock omöjligt utan att sätta in även denna fråga i ett sammanhang. Detta av den enkla anledningen att det mesta här i världen hänger ihop.

Vi är alla medvetna om att Kalmarregionen under en lång rad av år haft en ganska besvärlig utveckling. Vi är exempelvis det enda länet som idag har färre invånare än vad vi hade på slutet av 1800-talet. Vår infrastruktur är undermålig, utbildningsnivån och tillväxten är lägre än i många andra län. Min fasta övertygelse är att Kalmar och Kalmar län nu måste anta utmaningen att bryta den negativa utvecklingen. Jag vill ge de barn och ungdomar som idag växer upp en valfrihet att själva avgöra om de ska bo kvar här eller ej när de blir större. Den valfriheten var starkt begränsad bara för några år sedan. Jag tillhör själv en generation som blev vuxen under 90-talet. Vi var väldigt många som då inte såg någon möjlighet att stanna kvar i regionen. Utbildningsmöjligheterna, arbetsmarknaden och framtidstron var minst sagt begränsade.

Nu har vi åtminstone fått lite vind i seglen. Vi har klarat lågkonjunkturen på ett hyggligt sett. Det kan man inte minst se på arbetslösheten. Kalmar har under hela krisen haft lägst arbetslöshet bland våra jämförelsekommuner. Vi har till och med haft jobbtillväxt. Nu, till skillnad från då, har vi också en helt annan framtidstro och optimism i Kalmar. Genom att bygga vidare på ett antal bottenplattor så kanske vi kan skapa de trampoliner som Kalmar och Kalmarregionen så väl behöver.

Att Kalmar från årsskiftet har blivit en del av Linnéuniversitet är en sådan bottenplatta. Extra roligt är det naturligtvis att detta nya universitet ökar allra mest i söktryck av landets alla universitet och högskolor.

Både den gamla och den nya universitetsledningen har framfört önskemål om att få en mer samlad verksamhet i Kalmar. Man upplever att det idag är för utspritt. Med detta som utgångspunkt har kommunfullmäktige i december fattat beslut om att utreda vidare ett antal områden. Det gäller områden vid Kalmarsalen, Malmen och Gästhamnen. Om detta var socialdemokraterna, moderaterna, vänsterpartiet och miljöpartiet överens. De andra partierna var inte beredda att ens utreda vidare frågan. Under våren har ett antal möten ägt rum. Just nu är man från universitetet inne i en process där man bedömer ekonomi. Samtidigt har både KIFAB och Akademiska hus en dialog där de kommer med idéer.

Parallellt med detta så pågår just nu samrådet om den fördjupade översiktsplanen för hela vårt centrum. Jag är glad och stolt över att ha varit drivande i arbetet med att ta fram en samlad fördjupning kring centrala Kalmar. Här finns bedömningar och analyser av kulturhistoria, riksintressen, siktlinjer, trafik, tillgången till vatten och bebyggelse. Med detta samlade dokument som grund kan vi på ett helt annat sätt än tidigare få fram underlag som värnar vår kulturmiljö och samtidigt ger utrymme för utveckling av exempelvis bostäder på delar av Fredriksskans. Vi kan också ta tillvara vattnet på ett helt annat sätt än tidigare med strandpromenader och bryggor. Ett litet embryo kan nu skådas i vår gästhamn där vi anlagt nya bryggor.

En del av arbetet med den fördjupade översiktsplanen rör järnvägsområdet och grusparkeringen vid gästhamnen. Enligt min uppfattning är detta område, som det idag är, Kalmars berlinmur. Hela detta område ligger som en barriär mellan vår fantastiska stadspark och Kvarnholmen. Jag är övertygad om att det går att öppna upp detta. Mot den bakgrunden har ett antal arkitektkontor fått i uppdrag att belysa detta i ett parallella uppdrag.

Min bedömning är dock att det inte är möjligt att få in ett samlat universitet i gästhamnsområdet. Det är också min bedömning att den resterande delen av Linnéuniversitet i Kalmar kommer att hamna på Malmen, antingen i ett kluster kring Teknikum eller kring Rostad med omnejd. Här behövs dock göras ytterligare analyser. Om mina bedömningar står sig till senhösten då alla analyser ska vara klara så skulle det innebära att vi inte går vidare med universitetsbebyggelse kring Kalmarsalen.

Varför är då detta arbete så viktigt? Jo, under de kommande åren är elevkullarna relativt stora. Om cirka fem år börjar de vika nedåt. Det är då det gemensamma Linnéuniversitet kommer att utsättas för prövning. För att stå sig i konkurrensen så är det min uppfattning att vi då behöver vara klara med byggnationen i Kalmar. Vi måste också till dess ha löst frågan om pendeltåg mellan Kalmar och Växjö som ger både tätare och snabbare turer. Parallellt med detta kommer med stor sannolikhet Sverige att regionaliseras.

Hanterar vi inte denna process rätt så kan Kalmar stå som förlorare 2015. Tänk en situation där vi inte kommit någonstans med lokalerna för det nya universitetet. Vi är fortsatt utspridda på ett antal platser med varierande längd på hyreskontrakten. I Växjö sitter man i nybyggda lokaler med långa kontrakt. Var tror ni då att universitetsledningen drar ner när elevkullarna minskar? Tänk om vi 2014 fortfarande sitter med en för liten arbetsmarknadsregion på grund av att diskussionen om pendeltåg har dragits i långbänk. Lägg då på hoten mot alla statliga jobb i Kalmar när Sverige regionaliseras.

Det är detta som ligger i potten. Jag är övertygad om att vi i en god dialog och med breda politiska lösningar kan hantera detta och istället skapa en situation där vi går stärkta ur de utmaningar vi står inför. Jag har stor respekt för Thomas Arvidssons åsikter och har förhoppningar om att vi framåt ska kunna ha en dialog och en debatt på en bra nivå. Det tjänar vi på i längden.