Sydsvenskt eller Östra Götaland

Under lördagen så gavs ytterligare besked i regionfrågan då moderaterna i Skåne län öppnade för en sydsvensk region. Visserligen från 2018/2019 men beskedet var hur eller hur ett principiellt ja. Tiden lär man få återkomma till framåt. Med detta har socialdemokraterna, vänsterpartiet, folkpartiet och moderaterna i Skåne sagt ja till en sydvensk region. S, v och fp vill bilda redan 2014.

Efter detta besked så återstår för oss i Kalmar län att nu slutföra våra diskussioner, både internt i partierna och i kommunerna. Vi har i praktiken två val. Det ena är en mindre region ihop med Östergötland (Jönköping vill ju bilda eget) eller en större region ihop med Skåne, Blekinge och Kronoberg. Drömmarna om en småländsk region är överhuvudtaget inte ett alternativ.   

Det är bra att bilden nu börjar klarna. Det gör det enklare att processa fram ett ställningstagande i vårt län. Jag tror inte vi kan vänta alltför länge med ett sådant ställningstagande. Då finns det en risk för att vi står ensamma kvar på perrongen.

Budget & samverkan

Hemkommen från ett par intensiva dagar i Stockholm. Uppdraget i Sveriges Kommuner och Landsting tar sin tid men det är å andra sidan väldigt lärorikt och skapar kontakter som är värdefulla.

Nu på morgonen har vi suttit och slutfilat på budgeten som presenteras på tisdag. Det har varit ett bra budgetarbete som varit betydligt enklare än de första åren som jag var kommunalråd. Det har väl dels att göra med att man själv får en rutin men också med att Kalmar numera har en mycket stabilare ekonomi.

Jag kom ihåg budgetarbetet 2008. I juni tog vi beslut om Budget i balans med besparingar på 50 miljoner kronor. Under oktober (älgjaktsveckan) så slog sedan finanskrisen till för fullt och våra prognoserna över skatteintäkterna fullkomligt rasade. Hela den buffert vi hade byggt upp genom junibeslutet var borta och det var bara kliva ned från älgjaktstornet och börja arbeta med ytterligare ett saneringspaket som togs i november.

Givetvis präglar det en framåt. Mot den bakgrunden är vi i budgeten som presenteras väldigt försiktiga i våra bedömningar.

På lunchen idag är det lansering av ”Sommar-Kalmar”. Alla inblandade aktörer, företag och partners bjuds på en häftig upplevelse med mycket kulturella smakprov. Vi hade aldrig kunnat få till dessa satsningar utan en väldigt tät samverkan mellan kommunen genom Destination Kalmar och det privata näringslivet. Just när det gäller denna samverkan är vi ett föredöme i landet.

I eftermiddag blir det Växjö och Akademisk högtid. Roligt att åka till ett Växjö som bara under 2000-talet låtit universitetet växa med 34 000 kvadratmeter. Totalt har man nu 73 000 kvadratmeter universitetslokaler.

Lindsdalsskolan och Fredriksskans

Jag försöker så ofta som möjligt vara på företagsbesök eller besöka kommunens egen verksamhet. Det blir alltid minst ett besök i veckan, ibland blir det två. Därtill kommer andra möten med Kalmars näringsliv eller den egna kommunala verksamheten.

Tillsammans med kommunalrådet Anette Lingmerth och barn- och ungdomsnämndens ordförande Jonas Hellberg besöktes igår Lindsdalsskolan. Skolan i Lindsdal tillhör Kalmars flaggskepp och det är inte så konstigt. Ledarskapet med Mats Nyblom i spetsen är tydligt med vad man vill samtidigt som man utstrålar glädje och iver. Mer av sådant! Jag tror väldigt mycket på att lyfta de goda exemplen och låta dem stå ut. Det är vansinnigt mycket bättre än att jämt ha fokus på det som fungerar sämst. Risken med det senare är att man genom detta sänder en signal om att det viktigaste är att inte vara sämst. Då är det mycket bättre att utmana genom att rikta blickarna mot det som fungerar riktigt bra.

På tisdagskvällen var det öppet möte på Stadshotellet om vår översiktliga planering. Översiktsplanen, fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen och fördjupad översiktsplan för Norrliden. Under skicklig ledning av Ulf Wickbom och Anna Stina Stenbäck utvecklades kvällen till ett gott samtal. En sak dök dock upp efter mötet och det gäller Fredriksskans och universitetet. Tydligen finns en utbredd bild av att universitetet ska byggas på i princip hela Fredriksskans. Så är det inte! Det område som nu ska studeras i detalj är den norra delen, där läktarna står. Här ska vi pröva förutsättningarna att förena universitet med skolidrott och friidrott. Området där träningsplanerna ligger ska ett antal hundra bostäder inrymmas. Runt hela Fredriksskans ska det bli öppna strandpromenader. Naturligtvis ska hela området också, till skillnad från idag, vara öppet och tillgängligt. Här finns alla förutsättningar för en helt ny och spännande stadsdel i Kalmar.

Snart sätter jag mig på planet till Stockholm. Först har jag möte i riksdagen med bland annat Anders Ygeman som är ordförande i Trafikutskottet och sedan är det möte med Sveriges kommuner och landsting (SKL) till imorgon. Jag är vice ordförande i beredningen för Tillväxt och regional utveckling. Ordförande är Mönsterås kommunalråd Roland Åkesson och ledamot är Västerviks kommunalråd Harald Hjalmarsson. I detta forum kan man inte direkt klaga på länets representation.

På fredag är det Akademisk högtid och på lördag firar Hushållningssällskapet 200 år på Kalmar slott. Med på middagen där Sven Lindgren är värd är också kungen.

Kul idé från Jönköping

Näringslivschefen Thomas Davidsson söker hela tiden nya ideér för utveckling. Här är en bild som han stött på. Det är Jönköpings kommun som har en satsning för att locka hemvändare. Det går till så att man går in på kommunens hemsida och efterlyser en kompis som flyttat. Sedan åker denna skylt upp i den stad som kompisen flyttat till. I det här fallet hänger reklamen i Göteborg.

Jag tycker idén är både rolig och underfundig!

Förvirringen ökar!

Jag måste erkänna att jag blir lite förvirrad över beskeden från moderaterna i Kalmar kommun. Nu skriver oppositionsrådet Malin Petersson på sin blogg att skattehöjningen som genomfördes 2009 var onödig. Detta på grund av att vår äldreomsorg är dyrare än vad den är i många andra kommuner.

För några dagar sedan skrev samma Malin Petersson en debattartikel ihop med folkpartiets Inger Hilmansson där hon anklagade oss socialdemokrater för att ha dragit ned på äldreomsorgen. Dvs samma äldreomsorg som hon idag tycker är för dyr.

För ytterligare en tid sedan skrev hon en debattartikel ihop med andra moderater där man slog fast att det idag inte fanns någon möjlighet att sänka skatten.

För att ytterligare förvirra bilden så skrev två moderata fullmäktigeledamöter en annan debattartikel där man krävde att partiet skulle driva igenom en skattesänkning. Detta var sannolikt ett svar på en debattartikel från den moderata ledamoten Linda Blomdahl Petersson som tyckte att man kunde höja skatten för att satsa på skolan.

Av detta är det inte lätt att dra några slutsatser om färdriktningen.

Jag minns dock väl hur diskussionen om besparingarna gick på hösten 2008. Under 2007 hade vi haft inne konsulter från SKL som tydligt visade på behov av besparingar, särskilt inom äldreomsorgen som stack ut. Den analysen låtsas Malin Petersson idag inte existerar.

På denna konsultrapport  följde ett enhälligt beslut om att sänka ramarna med två procent vilket motsvarar cirka 50 miljoner. När sedan finanskrisen kom på senhösten 2008 så tog majoriteten beslut om att sänka ramarna med ytterligare en procent och dessutom driva igenom en skattehöjning. Alliansen var emot båda delarna. Det skulle, enligt retoriken, slå för hårt mot bland annat äldreomsorgen.  

Sex månader senare, i juni 2009, är man för både den extra besparingen och skattehöjningen.

Det var man också i sin respektive budget för 2011. Att äldreomsorgen är dyr i Kalmar är ingen nyhet. Om Malin Petersson nu vill gå från ord till handling och sänka skatten så är det väl bara att plocka resurserna från äldreomsorgen och finansiera skattesänkningen.

Artikel om Linnéuniversitetet

Nu har vi chansen!

Frågan om Linneuniversitets placering har diskuterats intensivt de senaste åren. Jag vill i denna artikel ge min bild av läget. Förhoppningsvis lyckas jag reda ut en del frågetecken som rests i den allmänna debatten.

Låt mig först slå fast att bildandet av Linnéuniversitet och det faktum att Kalmar numera är en universitetsstad är bland det viktigaste som hänt i Kalmars moderna historia. När jag träffar kollegor från städer som blivit universitetsorter de senaste åren så beskriver alla vilka stora och positiva effekter detta har fått. Det har fått fler företag att etablera sig. Det har påverkat nyföretagandet och det har påverkat attraktionskraften för staden rent allmänt. Nu har vi fått chansen att vara en av dessa orter och då ska vi naturligtvis göra vad vi kan för att få samma utveckling. Att bli universitetsort är en ypperlig möjlighet för Kalmar och Kalmarsundsregionen att bryta en långvarig negativ utveckling och ta rejäla steg framåt.

Linnéuniversitet i Kalmar är idag utspritt på fyra olika platser, inom dessa områden är man också uppdelade i olika fastigheter. Både den förra och nuvarande universitetsledningen och dess styrelse har varit tydliga med två saker:

  1. Man vill satsa i Kalmar.
  2. Man vill ha en mer samlad lokalisering.

 Mot denna bakgrund har ett antal utredningar gjorts gemensamt mellan universitetet och kommunen. Det har handlat om att pröva olika platser mot varandra. I det perspektivet har det för både universitetet och kommunen varit viktigt med att Kalmars profil i Linnéuniversitetet ska vara ett universitet som är integrerat i staden. Detta som motsats till Växjö där både campus och universitet ligger som en egen verksamhet utanför staden. Vi tror att ett stadsintegrerat universitet är en framgångsfaktor för både vårt näringsliv och för möjligheten att öka andelen studenter som väljer att stanna kvar efter avslutade studier.

När utredningarna och analyserna av olika platser nu gjorts har universitetet kommit fram till att Malmen inte är ett bra alternativ för dem, långsiktigt. Just Malmen var en lokalisering som kommunen ville pröva. Nu gör man från Linnéuniversitets sida bedömningen att det blir svårt att samla motsvarande byggnation här. Detta mot bakgrund av att det kommer krävas omfattande ombyggnationer men också nybyggnationer för att möjliggöra detta alternativ. Totalt sett gör därför universitetet bedömningen att det långsiktigt blir dyrare.

Brofästet har universitetet avvisat redan för ett år sedan. Där kommer man alldeles oavsett inte förlänga sina hyreskontrakt. 

Mot denna bakgrund har kommunfullmäktige med bred majoritet tagit beslut om att inrikta lokaliseringsarbetet på två platser, norra Fredriksskans och Ölandshamnen .

Detta beslut har föregåtts och diskuterats på möte med kommunstyrelsens gruppledare, besök från Linnéuniversitetet och kommunens tjänstemän på partiernas gruppmöten, beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och sedan kommunfullmäktige. Det har sålunda funnits gott om möten och möjligheter för samtliga politiker att sätta sig in i ärendet. Om man rent allmänt är tveksam till något är det bättre att ge uttryck för detta än att skylla på bristande information.

Med lokaliseringsbeslutet i botten startar nu det faktiska arbetet. Det är omfattande och kommer att ta sin tid. I detta arbete kommer vi givetvis att ha en fortlöpande dialog med både kommuninvånare, näringsliv och fastighetsägare. På motsvarande sätt kommer naturligtvis Linnéuniversitetet involvera sin personal och studenter i arbetet.

Ambitionen är att försöka landa så mycket som möjligt av processen men också en del av byggnationen till 2014. Åren därefter börjar elevminskningen på allvar och då gäller det att Kalmar kan erbjuda en riktigt attraktiv studiemiljö för att hänga med i en stenhård konkurrens med landets övriga högskole- och universitetsorter. Min största farhåga under denna resa har varit att Kalmar ska möta denna utveckling med att sitta på korta hyreskontrakt för utspridda lokaler.

I arbetet som nu påbörjas kommer naturligtvis ett huvudfokus vara de lokaler som blir tomma när universitetet flyttar. En särskild arbetsgrupp kommer arbeta just med dessa frågor. Vår inriktning är att detta arbete inte ska leda till tomma kontorslokaler. Vi kommer aktivt pröva heliga kor som att flytta kommunal administration till lokaler som universitet lämnar för att på det sättet kunna bygga fler bostäder i centrala Kalmar. Också Brofästet kommer prövas förutsättningslöst som plats för i huvudsak bostäder. Kalmar har inget behov av ökade kontorsytor, däremot har vi ett skriande behov av bostäder. Låt oss då använda universitets vilja till satsning för att slå två flugor i en smäll. Både bra lokaler för universitetet och fler bostäder.

När det gäller Fredriksskans så gäller fortfarande planerna på friidrott, skolidrott och bostäder. Vi ska här pröva att förena idrott med spännande byggnation för universitetet. Fredriksskans ska också öppnas upp på ett helt annat sätt än idag. Strandpromenader, bryggor och ett badbart Malmfjärden finns med i planerna. Här ska vi med andra ord skapa en helt ny stadsdel.

En annan fråga som diskuterats är modellen för byggnation. Vi har i vårt beslut sagt att vi är beredda att pröva en hyresmodell av det slag som finns i Växjö. Här har kommunen bildat ett bolag för att bygga och hyra ut åt universitetet. Det bolaget ges inga kommunala subventioner från skattebetalarna. Universitetet täcker de löpande kostnaderna för att driva bolaget, fördelen för universitetet är att hyran tillåts följa med avskrivningar nedåt över tid. Nu ska vi pröva om det går att hitta en liknande modell i Kalmar. Detta arbete handlar kort och gott om att skapa konkurrensneutralitet mellan Kalmar och Växjö. Det ska för Linnéuniversitets del inte vara mer förmånligt att växa i Växjö än i Kalmar. Jag vill vara tydlig med att bolaget, precis som i Växjö, inte ska drivas av kommunala skattemedel. Den mark som ska tas i anspråk för ändamålet måste också värderas och säljas på det sätt som vårt regelverk föreskriver.

I besluten från kommunfullmäktige finns också en avsiktsförklaring om ett nytt kulturcentrum på Tullslätten. Också här vill universitetet vara med.

Att landa dessa frågor kan betyda väldigt mycket för Kalmar. I potten ligger ett nytt universitetet, nya bostäder och ett nytt kulturcentrum. Låt oss se möjligheterna i allt detta. Det är nu vi har chansen att vända utvecklingen. Lägg därtill alla tidigare satsningar som gjorts i infrastruktur, planberedskap, ny arena och det faktum att vi har en god arbetsmarknad så kan framtiden bli riktigt ljus i Kalmarsundsregionen. Utveckling kommer dock inte av sig självt. Framtiden avgörs av oss själva. Det är alltid enkelt att sitta vid sidan av och låta det som sker ske. Den attityden har varit förödande för Kalmar de senaste decennierna. Vi måste vara aktiva och ta för oss. Vi ska främja investeringar och aktivt jobba för en annan utveckling. Då går det inte att möta ett universitets ambitioner med armarna i kors.

 Johan Persson (s)

Kommunstyrelsens ordförande

40 nya bostäder

Idag har vi haft pressträff om markanvisningstävlingen för kvarteret Oljeväxten, mer känt som gamla OK/Q8 på södra vägen. Totalt fem bidrag hade kommit in och vinnaren blev Hansabygg tillsammans med HSB. För arkitekt-insatsen stod duktiga Linda Camara på Tengboms.

Sedan flera år finns en färdig detaljplan för bostäder på tomten. Denna markbit har ingått i jakten på befintliga byggklara detaljplaner. Det koncept som Hansabygg och HSB nu ska bygga innehåller totalt 40 bostäder varav 22 hyresrätter i varierande storlekar.

Det märks att både HSB och Hansabygg är på hugget i Kalmar. Hansabygg bygger just nu hyresrätter åt Wollinska bakom gamla chokladfabriken. Man vill också igång och bygga seniorbostäder i Trekanten och senare i Rockneby. HSB har byggt i Ljusstaden och tittar nu på en större mängd bostäder i Norrliden.

U 21 landskamp till Kalmar

På arbetsutskottet idag tog vi enhälligt beslut om att svara JA på frågan från Svenska Fotbollsförbundet om att stå värd för en U21 landskamp mellan Sverige och Litauen den 5 september. Kostnaden för kommunen beräknas till 125 000 kronor.

Matchen går på Guldfågeln Arena.

Sedan tidigare är det klart att Kalmar är en av de städer som kommer stå värdar för Fotbolls EM för damer 2013.

Jag är väldigt glad över den fantastiska stämning det var på arenan igår kväll. Äntligen har vi nu en arena för fotboll, konserter, konferenser och andra evenemang. Både landskampen och fotbolls EM hade vi inte ens kunnat vara med och fightas om utan att ha en ny arena. Genom denna kan vi helt enkelt vara i matchen om olika evenemang. Det är en styrka för hela regionen!

Axplock från intensiv vecka

Det har varit en tämligen intensiv vecka och mot den bakgrunden har det inte blivit så mycket bloggande. Här kommer några axplock med reflektioner från veckan som gått.

* Var från söndag till onsdag i Hanse staden Wismar på vänortsbesök. Naturligtvis många intryck men det bestående är den framtidstro och de investeringar som görs inom framförallt hamnverksamheten och industrin i det stora hamn-området. Vi var bland annat på ett stort golvföretag med 750 anställda. Väldigt automatiserad produktion som svalde enorma mängder timmer. I hamnen fanns också stora lager för bland annat salt till skandinavien. Just nu pågår en annorlunda kommunreform i den nordtyska delstaten. Istället för att slå ihop relativt små kommuner så inför man nu en fjärde nivå vid sidan av kommun, delstat och stat. Om jag tolkar sinnestämningen rätt så var det inte särskilt populärt med denna överbyggnad. Istället ville man i Wismar ha en riktig kommunreform. Den relativt nyvalde borgmästaren Thomas Beyer med en valperiod på åtta år tackade ja till inbjudan att komma till Kalmar i augusti. Det ska bli roligt att försöka hitta konstruktiva och konkreta samarbeten över östersjön, gärna ihop med vår andra vänort Gdansk. Det skulle vi alla vinna på.

* Det kom en opinionsmätning om partiledarnas popularitet. Håkan Juholt hade ett okej resultat med nästan 30 procent som gillade honom. Närmare hälften hade ingen uppfattning. Sunt mot bakgrund av att han varit vald i ett par veckor. Rubriken i Aftonbladet förvånade: ”Uselt Juholt”. När Fredrik Reinfeldt var nyvald och fick ungefär samma siffror så hade samma tidning rubriken ”Bra start för Reinfeldt”. Det är uppenbarligen skilnad på folk och folk.

* I en rapport från Svenskt Näringsliv kring arbetsmarknaden pekas Kalmar län ut som ett bekymmersamt län. Detta på grund av att matchningen mellan arbetssökande och företag ej fungerar särskilt bra i länet. Med andra ord riskerar vi att tappa tillväxt och utveckling på grund av brist på kompetent arbetskraft. Jag hoppas att denna rapport kan hjälpa till i strävan att få loss mer resurser till Kvalificerad yrkesutbildning, arbetsmarknadsutbildningar och fler universitetsplatser. Det måste ju vara ett fruktansvärt slöseri att inte ge arbetslösa en adekvat utbildning anpassad efter företagens behov. Allt annat vore ju slöseri med både mänskliga och samhälleliga resurser.

* Det blir nu allt tydligare att Kalmar län kommer att hamna i en valsituation mellan en sydsvensk region och ett östra Götaland.

* Nu är distriktskongressen i Högsby genomförd. Lena Segerberg är ny ordförande efter Håkan Juholt. Peter Wretlund kom in som ny ledamot i VU tillsammans med Inger Rydbrink från Nybro. Omvalda blev undertecknad och Anders Henriksson. Håkan Juholt höll ett kanon-tal. Faktiskt bättre än det han höll på partikongressen och det var ju inte direkt dåligt. I samband med avtackningen kom både Anders Svärd (c) och Catrine Pålsson Ahlgren (kd). Det blev riktigt underhållande när Nils Erik Gustafsson från Nybro körde en miniatyr av ”Här är ditt liv”.

I veckan som kommer är det mycket känslor inombords när vi äntligen får inviga Guldfågeln arena under måndagen. Resten av veckan tillbringas i Bryssel tillsammans med arbetsutskottet och förvaltningscheferna.

Allvarlig oro för grisproduktionen

Jag har den senaste tiden blivit alltmer oroad över signalerna kring svensk grisproduktion. Branschen, handeln, offentliga aktörer och konsumenter måste nu samla ihop sig och verkligen försöka stödja svensk grisproduktion. Skulle dagens dåliga lönsamhet stå sig så kan vi om några år bara ha rester kvar av grisproduktionen i Sverige. Det gynnar ingen. Vare sig konsumenterna eller ens grisarna. Djurskyddet i Sverige håller hög klass, det ska vi vara rädda om men också vara beredda att betala för.

Pressmeddelandet nedan har nyligen gått ut. Det är bra att vi samverkar i denna fråga!

———————————————————————————————————–

En gris som föds upp i Sverige, och som blir till charkprodukt i landet, skapar nio arbetstillfällen. Det menar Per Karlsson, Sveriges grisföretagare, och pekar på näringens betydelse för samhället. Flera av aktörer i Kalmar län med koppling till näringen vittnar om de konsekvenser minskad produktion kan få.

 
En gris som föds upp i Sverige, och som blir till charkprodukt i Sverige, skapar nio arbetstimmar. Om den föds upp i Sverige men går på export för vidareförädling skapar den 6,4 arbetstimmar. Det menar Per Karlsson, vice ordförande i Sveriges grisföretagare, som har tagit fram utredningen Rätt pris, svensk gris.
– Ungefär var tredje gris som konsumeras i Sverige är importerad. Produktionen i Sverige är redan så låg att det är svårt att nå full effektivitet i alla delar av industrin.
Sverige har fantastiska förutsättningar för grisproduktion. Stor yta med liten risk för smittspridning mellan gårdar, samt bra möjligheter att producera högkvalitativ foderspannmål. Dessutom finns i princip obegränsat med vatten.
Per Karlsson hävdar att om Sverige skulle producera lika mycket gris som Holland gör per ytenhet jordbruksmark, räknat på 6,4 arbetstillfällen, så skulle det skapa 150 000 nya arbetstillfällen. Produktionen skulle då öka från 2,8 miljoner till 42,5 miljoner, vilket Per Karlsson menar är fullt möjligt.
– Detta skulle i sin tur leda till ett plus på 37 miljarder till staten då en arbetslös kostar staten 148 000 per arbetslös.
 
Aktörernas ståndpunkter
Claes-Göran Nilsson på Kalmar Lantmän, menar att en minskad grisproduktion slår direkt på fodertillverkningen.
– Minskad köttproduktion leder till överkapacitet i fabrikerna och fasta kostnader utan täckning. Dessutom skulle vi få färre kunder att sälja varor och maskiner till, säger Claes-Göran Nilsson som drivs av lägsta möjliga pris till lantbrukarna.
Johan Persson, kommunalråd i Kalmar kommun (S), är mycket oroad över utvecklingen.
– Vi jobbar mot samma mål som LRF, det vill säga vi stödjer en ökad svensk och lokal livsmedelsproduktionen. Framförallt strävar vi efter att öka den offentliga upphandlingen då det är av största vikt att behålla grisproduktionen i landet och i länet.
KLS Ugglarps, med anläggningar i Trelleborg och Kalmar, slaktar varje år mer än 500 000 grisar och har över 400 anställda. Johan Andersson, vd för KLS Ugglarps AB, ser i dagsläget inga förändringar på kort sikt.
– Vi kan förvänta oss en nedgång i produktionen, men det påverkar inte vår investeringsvilja på kort sikt. Vi fortsätter att investera och rationalisera för att öka produktionsapparaten och effektiviteten, säger Johan Andersson.
LRF har, genom livsmedelsstrategin, bestämt sig för att vända den neråtgående trenden i svensk livsmedelsproduktion
– LRF kan inte styra marknaden men vi kan vara en aktiv part för att påverka till exempel den offentliga upphandlingen. På sikt kan vi stödja utvecklingen mot en lönsam grisbransch, säger Per-Göran Sigfridsson, styrelseledamot i LRF Sydost och grisproducent i Kalmar.