Under måndagen var det heldagsmöte med kommunfullmäktige. Normalt sammanträder vi på kvällarna men junimötet sker alltid under en hel dag. Detta på grund av att vi under detta möte tar budget och ekonomisk planering för de kommande tre åren. Totalt beräknas kommunen omsluta 8.4 miljarder under dessa tre år, investeringarna landar på över 800 miljoner.
 
Jag hade förmånen att få inleda diskussionen och beskrev då utgångsläget för Kalmar och regionen. Vi har ju en situation där de flesta kurvorna pekar åt rätt håll.  

– Vi har rekord i gästnätter.
– Rekord i evenemang.
– Fortsatt höga betyg i medborgarundersökning om kommunens verksamhet.
– För tredje året i rad klättrar vi i Svenskt näringslivs ranking.
– Vi ligger i den övre tredjedelen när tidningen Fokus rankar kommuner.
– Vi har en arbetslöshet som sjunker snabbare än i både riket och våra jämförelsekommuner.
– Vi har ett gemensamt beslut om budget i balans.
– Vi har trots, lite tjabbel ibland, en hygglig politisk samsyn brett över blockgränserna. Vi har dessutom en stabil politisk majoritet som håller ihop på ett bra sätt.

Allt detta tillsammans utgör en väldigt god grund om vi ska kunna bryta en lång rad år av negativ utveckling i den här delen av landet. Det är dock omöjligt att lyckas om vi inte har hyggligt gemensamma mål, om vi gör allt för att skjuta sönder varandra, det är också omöjligt att lyckas om man inte har en hyggligt sund ekonomi att vila sig emot.

Grunden för en bättre kommunal ekonomi lades i december då fullmäktige tog beslut om Budget i Balans. Det beslutet byggde på ett antal analyser som visade att kostnadsläget i Kalmar var för högt, detta i förhållande till andra kommuner. Särskilt höga är kostnaderna inom omsorg och förskola. Mot den bakgrunden togs då ett beslut om ett antal utredningar som syftar till effektiviseringar, generella besparingar på två procent och ett omställningspaket på totalt 50 miljoner som ska underlätta arbetet med att minska personalkostnaderna.

Att nu få ordning och reda i den kommunala ekonomin är oerhört viktigt. Vi har en situation där konjunkturen försvagas och samtidigt har vi en regering som fryser statsbidragen och samtidigt för över kostnader på landets kommuner. Borgerligt styrda organisationen, Sveriges kommuner och landsting SKL, varnar nu öppet för stora underskott i kommunsektorn. Att i det läget inte bromsa in och skaffa sig marginaler hade inneburit att vi längre fram hade fått göra samma åtgärder men i panik.

Beslutet som togs av kommunfullmäktige blev också breda. Egentligen var det bara Kristdemokraterna som skiljde sig från alla andra partier genom att vilja undanta omsorgen från besparingar. Folk får väl själva bedöma trovärdigheten hos ett parti som presenterar en budget utan några siffror…

Något annat som förvånade var att Sverigedemokraterna inte ens hade lämnat något eget budgetförslag. Vi har generösa regler för stöd till fullmäktiges partier, Sverigedemokraterna har med sina två mandat en egen politisk sekreterare. Att mot den bakgrunden inte ens kunna leverera ett budgetförslag är oerhört svagt. Särskilt när man nu gör allt för att klassas som ett parti bland andra.

Jag passade också på att rikta ett tack till de borgerliga partierna för att de leverade så splittrade budgetförslag. Det är bra för Kalmar därför att det ökar förutsättningarna för breda och blocköverskridande uppgörelser.

Idag på förmiddagen presenterade SCB sina siffror över respektive län. Med smärre felmarginaler så brukar även länssiffrorna stämma när man sedan jämför dem med valresultat.

Här kommer de aktuella siffrorna för länet med det senaste valresultatet för Kalmar län inom parentes:

C – 7.0 (11.0)
Fp – 6.2 (5.2)
M – 14.7 (21.3)
Kd – 4.7 (7.1)
Mp – 3.9 (3.85)
S – 55.8 (41.3)
V – 5.4 (5.03)

Idag kom SCB med sin stora partisympatiundersökning. Om man ska bry sig om och borra lite i någon undersökning så är det denna. SCB brukar göra en undersökning i november och en i maj. Urvalet är stort och man kan därför göra intressanta brytningar på olika grupper. Just denna undersökning är också den som med någon procents felmarginal brukar stämma med valresultaten vart fjärde år.

Jag tänkte här återge två olika delar av undersökningen:

Åldersgruppen 18-24 år

                                 c        fp        m        kd        mp        s        v        övr
Maj 2006                  2.4    10       27.7   1.8       10         34.1   11.2      2.9 
Maj 2008                  6.1     6.1     17.4    2.0       10.1     47.8    7.5       2.9

Småland med öarna

                                   c        fp        m        kd        mp        s        v        övr
Maj 2006                     9.8   6.2       23.7   8.3       3.2        42.3   4.7        1.7
Maj 2008                     7.8   4.6       18.4   7.8       4.8        49.3   6.0         2.8

Kurt Lundgren i Ölandsbladet
"En Arena av dessa dimensioner ger en mängd möjligheter som skapar dynamik i hela regionen, och inkomster: Stora musikarrangemang, kanske VM-speedway, klassiska konserter, internationella cuper, allt detta arrangemang som kan dra storpublik – denna publik försvinner inte upp i tomma intet utan den åker över till Öland och handlar, den far till Glasriket och Astrid Lindgrens Värld och den ser sig om i Kalmar län. Den stannar ett par dagar, äter, lever, bor, handlar och spelar golf här, eller boule, som är roligare."

Linus Hellman i Barometern
"Jag var nyligen i Östersund när Kalmar FF spelade i svenska cupen där. Där har man en splitter ny arena, Jämtkraft Arena, som tar 5 000 sittande på långsidor, under tak, med i övrigt finfina faciliteter. Och man har förstått att placera arenan en bit ut från stadskärnan. Östersund är en mindre kommun än Kalmar, med ett bästa fotbollslag som spelar i tredjedivisionen, men där har man alltså ändå en arena som vida överträffar öststatsmonstret Fredriksskans.
Samma sak i Borås. Varför protesterades det inte där när kommunen gick in med pengar i projektet Borås Arena? Och varför hör vi inte heller idag negativa röster från Borås, om det nu är så fel av kommuner att satsa på evenemangsarenor? Eller var ett arenaprojekt där så oerhört mycket rimligare än i Kalmar?
Förklara i så fall gärna på vilket sätt. I Borås kommer man nästa år att vara en av orterna som är med och arrangerar U21-EM i fotboll. Det kommer att generera extremt mycket turism, medial uppmärksamhet och annat positivt. Utan Borås Arena skulle inte det vara möjligt, och samma slags framtidsmöjligheter finns förstås för oss i Kalmar, om viljan och intresset bara finns där."

I december beslutade kommunfullmäktige att ställa upp på en ansökan från Kalmar län om att bli Europeisk Kulturhuvudstad 2014. Detta under förutsättning att det fanns bred politisk enighet inom Kalmar kommun och mellan länets kommuner. Jag tycker det var ett klokt beslut.

Ska man vara med i ett projekt i den här storleksordningen och som dessutom sträcker sig in i nästa mandatperiod så bör det politiska stödet vara väldigt brett. Det sämsta hade varit att köra igenom en sån här satsning med stöd av lite drygt hälften av länets kommuner. Kommuner som kanske dessutom hade tagit sitt beslut med en knapp majoritet. Det hade garanterat att projektet från början till slut hade kritiserats och granskats i en sådan omfattning att det knappast hade blivit ett lyft för kulturen i vår region.

Nu kan vi se att det breda stödet inte fanns i Kalmar kommun, både moderaterna och centern var emot. Inte heller finns stödet hos länets kommuner. Mot den bakgrunden tog arbetsutskottet idag beslut om att för Kalmars del säga nej till en ansökan om Kulturhuvudstad 2014.

Nu får vi istället lägga kraften på att förstärka den kultur och den upplevelsenäring som redan finns. I Kalmar finns det ett väldigt rikt utbud. Vi har nyss öppnat ett nytt konstmuseum, vi sitter i diskussioner med Statens fastighetsverk om hur Kalmar slott ska kunna öppnas mer, bara i sommar har vi sex teatrar med ett rikt utbud, här finns länsmuseum, Kronan och Byteatern. Det saknas med andra ord inte uppslag och möjligheter att bygga vidare på kulturen som upplevelsenäring…

Organisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, har borgerlig majoritet och leds av moderaten Anders Knape. Igår kom en rapport ut till medierna. Den visade på organisationens beräkningar av de ändringar inom socialföräkringssystemet som riksdagen väntas ta beslut om i veckan.

Man har inte bedömt de negativa effekterna för den enskilde individen utan bara koncentrerat sig på de ekonomiska effekterna för Sveriges kommuner. I sin analys kommer man fram till att 10 000 personer fler kommer bli beroende av socialbidrag. Detta till en kostnad av 500 miljoner för Sveriges kommuner. Utslaget på Kalmar kommun innebär det ökade kostnader på 3.3 miljoner.

Då har jag inte sagt något om att 400 000 människor lämnat A-kassan på två år eller att deltidsstämplingen avskaffas. Detta samtidigt som regeringen beslutat att frysa statsbidragen till landets kommuner. Vad gör man inte för att kunna sänka skatterna…

"Åt de som redan haver varda givet" står det i Bibeln. Jag tycker det är en ganska bra sammanfattning av regeringens politik också.

I Östersund pågår just nu en konferens för landets samtliga kommunala näringslivskontor. Vid sidan av värdkommunen Östersund så är det två kommuner som står med i programmet. Den ena är Kiruna som på konferensen får beskriva hur man planerar för arbetet med att flytta hela stadskärnan.  Den andra kommunen är Kalmar på temat "Kommunen som vände".
 
Kan man få bättre marknadsföring?

I förra veckan presenterades budgeten för Kalmar kommun. Ett av uppdragen är ett intitiativ med syfte att korta restiden mellan Kalmar och Växjö till 45 minuter. Vi lägger just nu väldigt mycket pengar på att bygga järnvägsövergångarna mellan de två städerna. Där har ni förklaringen till de flesta vägarbeten som nu pågår…  Syftet med detta är att korta restiden genom högre hastigheter. Även Nybro bangård har byggts om och byggts ut för att kunna öka hastigheten på sträckan.

Det är helt avgörande för en regions utveckling att arbetsmarknadsregionerna blir större. Vi ser vad som hänt med Eskilstuna och övriga Sörmlands inland sedan man fick Mälardalsbanan. Även i Skåne har det varit en väldigt positiv utveckling sedan man började storsatsa på Pågatågen, antalet arbetsmarkandsregioner har gått från fyra till två.

I Kalmar län har vi alldeles för små och och för isolerade arbetsmarknadsregioner. Det ökar sårbarheten och bromsar tilväxten. Ett av de prioriterade målen måste därför vara att förstora arbetsmarknaden. Ett steg på vägen tas i augusti då timmestrafik startar mellan Oskarshamn och Kalmar. Det innebär i ett slag en rejäl förstoring norrut. Våra arbetsmarknader kompletterar dessutom varandra på ett fint sätt. 

Kunde vi sedan gå vidare och göra en satsning som innebär att restiden på tåg mellan Kalmar och Växjö är 45 minuter, ja då har vi tagit rejäla steg framåt. Jag har lyft frågan med Växjös kommunledning och med rektorerna för Högskolan i Kalmar respektive Växjö Universitet. Jag noterar i dagens tidning att studentkårerna på respektive ort också pläderar för en satsning på att korta restiden med tåg mellan Kalmar och Växjö. Det är bra att de driver på!
 

Ikväll är det kommunfullmäktige. Vid sidan av ett antal motioner så är det bland annat beslut om parkeringsavgifterna och ett uppdrag till Gatu-parkförvaltningen att få fram fler tillfälliga parkeringsplatser.

Utöver det har jag fått tre interpellationer.

En av dessa interpellationer gladde mig särskilt. Det är en borgerlig ledamot av kommunfullmäktige som varit schysst nog att fråga mig om på vilket sätt den borgerliga regeringen har missgynnat Kalmar. Det innebär att jag av denna borgerliga politiker avkrävs en redovisning av vad regeringen ställt till med…. Tack & bug!

Här kommer svaret:

1. Vilket statsbidrag från den tidigare s-regeringens budget anser du att Kalmar kommun har gått miste om på grund av regeringsskiftet.

?-         Tack för frågan! Det ger mig en utmärkt möjlighet att redovisa effekterna av att Sverige har en borgerlig regering. Under den här mandatperioden räknar man med att sänka skatterna med omkring 100 miljarder. I valrörelsen 2002 ville dåvarande moderatledaren Bo Lundgren sänka skatterna i ungefär samma storlek. Han betraktades då som ganska extrem och övriga borgerliga partier tog avstånd. Man beskrev förslagen som ett hot mot skola, vård och omsorg. Nu genomförs detta och ingen säger ett knyst.

?-         Ett av de första besluten regeringen tog efter tillträdet var att frysa de generella statsbidragen, det innebär att man för varje år urholkar statsbidragen. För Kalmar kommun innebär det 13.4 miljoner 2009, 26.8 miljoner 2010 och 40.2 miljoner 2011.

I statsbudgeten för 2008 skriver regeringen så här:
"Mot bakgrund av den utveckling av kommunsektorns finanser som redovisas ovan bedömer regeringen att det generella statsbidraget (anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning) 2009 och 2010 bör ligga kvar på samma nivå som 2008. Tidigare aviserade ökningar av anslagsnivån fr.o.m. 2008 ligger fast.
Utrymmet för den kommunala konsumtionen beräknas minska fram till 2010. Trots en svagare konsumtionsökning beräknas resultatet successivt försämras. Kommunsektorn bedöms därmed få svårare att nå ett överskott som är i nivå med vad som torde motsvara god ekonomisk hushållning."

Det går inte att tolka detta på annat sätt än att det kommer att krävas nedskärningar i kommunerna för att klara budgeten de närmsta åren. Även SKL, trots att de gör en mer optimistisk analys av den ekonomiska utvecklingen i stort än regeringen, förutspår de betydande underskott i landstingen 2010 och 2011 (-4 respektive -7 miljarder kronor). För hela kommunsektorn förutspår de ett underskott på 5 miljarder kronor 2011.

?-         Statsbidragen till vuxenutbildningen har sänkts med en tredjedel.

?-         Merkostnadsersättningen för plusjobben försvann från en månad till en annan. Cirka 4 miljoner kronor.

?-         Statsbidragen för kommunala sommarjobb har helt tagits bort.

?-         Inom arbetsmarknadspolitiken generellt har staten skurit med ungefär en tredjedel vilket har inneburit att kommunerna fått ta ett större ansvar.

?-         Kostnadsutjämningen har ändrats så att kommuner i större städer får mer på bekostnad av kommuner som Kalmar. Detta innebär ett minus på 5 miljoner kronor.

?-         I förra veckan infördes en bortre parentes i sjukförsäkringen. A-kassan har sänkts samtidigt som avgiften höjts. Deltidsstämplingen upphör. Cirka 400 000 personer har lämnat A-kassan under de senaste två åren. I hälften av landets kommuner har kostnaderna för socialbidragen stigit rejält. Vi har beredskap för att det i höst kommer att märkas också i Kalmar.

?-         Inom infrastrukturens område är signalen från regeringen tydlig. Ska det hända något inom infrastrukturens område så räcker det inte med att förskottera statliga satsningar. Nu förväntas kommuner och regioner också vara med och finansiera investeringarna. Detta samtidigt som kommunsektorn som helhet spås gå mot underskott och statens går med överskott. Åtminstone ett tag till, skatten ska ju sänkas.  

?-         I förra veckan fattades det beslut om vårdnadsbidrag, en reform som enligt borgerligt styrda SKL kommer kosta kommunsektorn tre miljarder kronor om den genomförs.  

I veckan tog riksdagen beslut om att ge kommunerna rätten att införa vårdnadsbidrag, staten bidrar inte. Borgerligt styrda SKL (Sveriges kommuner och landsting) har räknat ut att kostnaden för detta innebär en kostnad för kommunerna på omkring 3 miljarder kronor. Min bedömning har hela tiden varit att det kommer bli få kommuner som inför vårdsnadsbidraget. Nu verkar det som att jag får rätt.

Inte ens i Mönsterås där centerns distriktsordförande Roland Åkesson i princip har egen majoritet så finns det med i budgetförslaget. En kuriosa är ju att kristdemokraternas riksdagsledamot Chatrine Pålsson är aktiv i samma kommun.

I Karlskrona så skriver den borgerliga majoriteten till regeringen och ber om finansiering. Själva har man inte råd.

I Västervikstidningen kan man läsa några underbara citat. Se nedan:

Politisk oenighet – kvinnofälla eller valmöjlighet?

Den som hade sett fram emot att få stanna hemma med barnen mot ersättning från kommunen får vänta. Politikerna skjuter frågan framför sig.

För andra gången i vår var vårdnadsbidraget uppe i barn- och utbildningsnämnden. I april sa ledamöterna att man ville veta mer och det gör man även nu.
– Merparten av majoriteten tycker att man inte har tillräckliga kunskaper om vad vårdnadsbidraget kommer att kosta, säger Mats Hugosson (c) ordförande för nämnden.

Ur Västervikstidningen 22 maj 2008