Kommunstyrelsens ordförande i Växjö, Bo Frank, har läst tidningen Jenny som fyra gånger om året går ut i sydöstra Sverige, och skrivit en insändare i Barometern den 19/3.

Genom detta magasin vill vi marknadsföra Kalmar och den positiva utveckling som vi nu är inne i. I varje nummer skriver jag en ledare där jag i några fall har jämfört utvecklingen i våra jämförelsekommuner, Halmstad, Växjö, Kristianstad och Karlskrona. I dessa jämförelser har Kalmar under många år legat ganska risigt till. Nu är utvecklingen en annan och naturligtvis gläds vi i Kalmar åt det. Att mäta sig mot jämförelsekommunerna är viktigt. Det triggar och får oss att hela tiden stå på tå.

Bo Frank bekräftar att arbetslösheten är lägre i Kalmar än i jämförelsekommunerna. Däremot menar han att jag har fel när det gäller nyföretagandet. De uppgifter jag använder mig av kommer från Nyföretagarbarometern för 2009. I den ranking som de presenterade under februari månad kommer Kalmar på 66:e plats medan Växjö hamnar på 71: plats. I Kalmar är nyföretagandet 5.4 per 1000 invånare medan samma siffra i Växjö är 5.1.
När det gäller befolkningsutvecklingen så slog Kalmar rekord under 2009. Vi ökade med 695 invånare, det är den högsta ökningen sedan kommunsammanläggningen i början av 1970-talet. Det innebär en ökning med 1,11 procent. Växjö ökade med 949 personer vilket motsvarar 1,15 procent. Under 2008 ökade Kalmars befolkning 160 personer medan Växjö ökade med 1 512 personer. Mot den bakgrunden tror jag inte ens Bo Frank kan förneka den vändning som skett för Kalmar.

Hela sydöstra Sverige behöver växa och få till stånd ökade investeringar. Vi behöver knyta ihop residensstäderna med pendeltåg och kortare restider. Att få en fördubblad arbetsmarknadsregion skulle verkligen gynna både Växjö och Kalmar. Att jämföra utvecklingen i våra städer för att på det sättet ta steg framåt får aldrig uppfattas som någon form av rivalitet mellan våra städer. Det hoppas jag att även Bo Frank tycker. Även om det innebär att Växjö, numera, inte vinner varje jämförelse.

Johan Persson
Kommunstyrelsens ordförande, Kalmar

Kalmar har lägre ungdomsarbetslöshet än både riket och våra jämförelsekommuner Växjö, Karlskrona, Kristianstad och Halmstad.  

–          Den rödgröna majoriteten har som mål att klara hela denna lågkonjunktur med lägre arbetslöshet än riket. Nu lägger vi i ytterligare en växel och utmanar samtidigt Kalmars näringsliv, säger kommunstyrelsens ordförande Johan Persson (S).

I budgeten som antogs i december avsattes resurser för att möta arbetslösheten. Då beslutades om 260 praktikplatser för ungdomar som går ut gymnasiets årskurs ett. Tio miljoner kronor i investeringsmedel för arbetsmarknadsprojekt. Dessutom avsattes två miljoner kronor för att kunna göra extra insatser under året. I februari tillsattes också kommunfullmäktige en arbetsmarknadsberedning under ledning av Mattias Adolfson (S).

–          Nu vill vi sätta extra fokus på ungdomsarbetslösheten och sommarjobben, säger kommunalrådet Bertil Dahl (V).

För några veckor sedan arrangerades en jobbmässa av företaget Högtryck, detta på uppdrag av Destination Kalmar. Mässan hade fokus på sommarjobb inom handel och besöksnäring i regionen och lockade oerhört många intresserade.

– Idag ger vi besked om att vi lägger i en extra växel när det gäller sommarjobben, detta genom att dubblera den tidigare satsningen. Det innebär att vi sommaren 2010 kommer erbjuda 500 sommarjobb genom så kallad ”prova på praktik” för ungdomar som går ut årskurs ett på gymnasiet, säger Johan Persson.

– Samtidigt passar vi på att utmana näringslivet i Kalmar att också göra en kraftansträngning för Kalmars ungdomar, säger kommunalrådet Jonas Löhnn (MP).

Genom satsningen och de ordinarie semestervikariaten erbjuder Kalmar mellan 1 700-1 800 sommarjobb/praktikplatser.

–          Kalmar kommun kan aldrig klara sommarjobben helt själva. Om företagen i Kalmar  också gör en extra ansträngning denna sommar är vår förhoppning att alla ungdomar som vill ha ett sommarjobb också ska få det, säger kommunalrådet Birgitta Elfström (S).

Sverige har den näst högsta ungdomsarbetslösheten inom EU och därför är det oerhört viktigt att näringslivet är med och tar ett extra ansvar. Klarar vi inte detta så ger vi våra ungdomar en mycket dålig start i vuxenlivet. Under veckan har den rödgröna oppositionen i riksdagen lämnat besked att om man vinner höstens val så kommer man återinföra statsbidraget till kommunerna för just sommarjobb.

Kalmar Fortsatt Framåt! – Artikel i Barometern 20 mars 2010

Om några veckor är det fyra år sedan jag tillträdde som kommunstyrelsens ordförande i Kalmar. Det har varit några spännande och oerhört intensiva år. Naturligtvis har det funnits dagar då man undrat över om man är riktigt funtad som tar på sig ett uppdrag av det här slaget men genomgående har det ändå varit väldigt stimulerande.

Efter en del funderande har jag också svarat ja när partiets valberedning ställt frågan om att kandidera för ytterligare en period. Idag fattar partiet beslut om vilka som ska vara våra kandidater i valet.

Socialdemokraterna i Kalmar är ett parti i medvind. Vi går mot strömmen och ökar medlemsantalet rejält. Vi hade över hundra personer nominerade till vår valsedel. Många av dem är nya. Det innebär att vi kommer att ha en fylld valsedel med företrädare som speglar hela samhället. Här finns studenten, undersköterskan och VDn. Här finns unga och gamla. Det finns inget parti i Kalmar som i höstens val ställer upp med en sådan bredd.

Vi kommer att gå till val med devisen ”Kalmar Fortsatt Framåt!” Vi är stolta över vad vi har åstadkommit men vi är långt ifrån nöjda.

Grunden för mitt politiska arbete är att Kalmarregionen ska vara så pass attraktivt att barn och ungdomar som idag växer upp själva ska kunna avgöra om man vill vara kvar här när man blir äldre. Denna valfrihet fanns inte när jag var yngre. Kalmarregionen präglades av nedläggningar och pessimism. Utbildningsutbudet var begränsat och arbetsmarknaden svag. En stor del av mina generationskompisar valde att flytta från regionen.

Under de senaste åren har vinden vänt. Vi har lagt en grund, skapat ett antal bottenplattor, som gör att Kalmar nu har möjlighet att gå rejält framåt.

*       Vi har lägst arbetslöshet bland våra jämförelsekommuner, Halmstad, Karlskrona, Växjö och Kristianstad. Vi ligger under riksgenomsnittet. För några år sedan låg vi alltid sämst till. Jag ägnar huvuddelen av min arbetstid åt att främja ökad sysselsättning. Detta genom tät dialog med befintligt näringsliv men också genom att ständigt försöka locka nya företag till Kalmar. Även när det gäller nyföretagande så ligger Kalmar bäst till bland jämförelsekommunerna. När nu Kalmar blivit universitetsstad ökar förutsättningarna för att nyföretagandet ska öka ännu mer. Att stimulera och uppmuntra till att idéer som växer fram på universitetet blir till företag och att dessa stannar kvar i regionen är en av de viktigaste uppgifterna de närmaste åren.

*       Oavsett om det är Lärarförbundet, SCB eller Sveriges kommuner och landsting som mäter och jämför så får Kalmars kommunala verksamhet höga betyg. Inom skol-området ligger vi enligt båda lärarfacken bland de tjugo bästa i landet. När SCB varje år ber Kalmarborna sätta betyg alla kommunala verksamheter så blir betyget högt. I SKLs jämförelser får äldreomsorgen goda betyg. Ibland anklagas jag för att vara ”fixerad” vid denna typ av undersökningar och jämförelser. Jag tar den anklagelsen med ro. Benchmarking måste även offentlig sektor ägna sig åt. I det arbetet ska Kalmar inte jämföra sig med övriga kommuner i länet, vi ska ta spjärn mot kommuner som är större och mer jämförbara. Då skärper man sig och lägger en grund för att ligga i topp.

*       Från och med årsskiftet har vi, i konflikt med de borgerliga partierna, drivit igenom ett beslut som går ut på att vi ska fördubbla antalet detaljplaner. Från 20 till 40. Under året blir en översiktsplan klar för hela kommunen. Vi måste öka antalet bostäder som byggs varje år. Tittar man tillbaka under 1900-talet så kan man se hur bostadsbyggandet följt befolkningskurvorna. Det sambandet är nu brutet. Antalet personer som kommer ut på bostadsmarknaden de kommande åren ökar kraftigt, samtidigt är byggandet rekordlågt. I andra kommuner görs inga extra insatser för att möta detta, en del drar till och med ner. Min enkla tanke är att Kalmar med sin närhet till vatten, sin kulturmiljö, sitt nya universitet, sin hyggliga balans på arbetsmarknaden har ALLA förutsättningar att blir riktigt attraktivt om vi dessutom är en av få städer som har hög bostadsproduktion. Den grunden läggs nu. Ibland ska man gå mot strömmen. Detta är ett av de områden som vi nu gör det.

*       Den fördjupade översiktsplanen för centrum tar hänsyn till vatten, kulturmiljö, trafik, boende och besöksstaden. Med detta som grund kan Kalmar centrum, Kvarnholmen, äntligen utvecklas. Den arkitektur och den kulturmiljö som vi har i centrala Kalmar är helt unik och Kalmars kanske främsta attraktionsfaktor. Runt Malmfjärden ska en strandpromenad anläggas med bryggor, visionen är att göra Malmfjärden badbar. Fredriksskans bebyggs och gästhamnen lyfts. Före sommaren kommer kommunen att gå ut till marknaden och genomföra en markanvisningstävling för kvarteret vid landstingshuset. Här vill vi skapa möjlighet för en livsmedelsbutik, bostäder och ett större parkeringshus. Kommunens insats för att åstadkomma detta blir marken. Genom att satsa rejält på våra vattenmiljöer, fler bostäder och bättre trafikmiljö lägger vi grunden för att Kvarnholmen inte bara ska överleva utan tvärtom vara en motor för det framtida Kalmar.   

*       Genom våra utvecklingsdialoger och fokus på varje tätort växer nu hela Kalmar. Vi har under de senaste åren köpt in mark i Läckeby, Ljungbyholm och Trekanten. Vi har satt mål om att planlägga 500 villatomter mellan 2008 och 2010. Det kommer vi att klara. Genom att skapa förutsättningar för utveckling i hela kommunen så har vi i Kalmar, till skillnad från många andra kommuner, ingen diskussion om skolnedläggningar utanför centrum. Vi har visat att vi menar allvar med att hela kommunen ska leva. Det har vi också visat genom att bygga sporthallar i både Trekanten och nu snart i Rockneby.

*       Vi har under den här mandatperioden finansierat och bekostat utredningar när det gäller vår infrastruktur. Det har inneburit att förbifart Rinkabyholm nu finns med i Vägverkets plan. Vi har arbetat för en fördubblad arbetsmarknadsregion genom att korta restiden mellan Kalmar och Växjö. Detta kan nu ske genom ytterligare fyra mötesstationer. Förra helgen hade Banverket annonser om samråd för dessa. Finansieringen sker genom regionala medel. Staten är som vanligt inte beredd att satsa särskilt mycket i vår del av landet. Jag är positiv till de näringslivsföreträdare som nu försöker få staten att ta sitt ansvar för sydöstra Sverige. En ny regional flygplats kräver omfattande investeringar också i vägar och järnvägar. Det är ett ansvar som kommunerna aldrig kan bära. Givetvis skulle en sådan investering på mellan 3-4 miljarder vara ett lyft för hela sydöstra Sverige.    

*       En av de snabbast växande branscherna i världen är besöksnäringen. I Kalmar har vi i strid med de borgerliga partierna satsat rejält på besöksnäringen. Vårt redskap för detta är Destination Kalmar där vi gemensamt med näringslivet satsar rejält för att Kalmar ska växa och utvecklas som attraktiv besöksstad. Under de senaste åren har vi lyckats väldigt väl. Denna sommar kommer med stor sannolikhet att bli ännu en rekord-sommar. Utmaningen de kommande åren är att förlänga säsongen. Här har Öland gått före med sin Skördefest.

*       Grunden för all kommunal verksamhet är ordning och reda i ekonomin. Under den här mandatperioden har vi arbetat stenhårt med att bygga Kalmars ekonomi långsiktigt stark. Kvittot fick vi under 2009 när vi trots rekordlåga skatteintäkter gjorde ett resultat på över 80 miljoner. Andra politiker får gärna kalla mig ”alltför kameral”. Att ha god ordning i ekonomin är inte bara viktigt för kommunen som kommun. Det är också viktigt för vårt näringsliv och för kommuninvånarna. Är det kaos i ekonomin så blir besluten ryckiga och oförutsägbara. En sådan miljö lockar vare sig nya invånare eller nya företag.  ´

*       Under hela den här mandatperioden har jag försökt utöva ett ledarskap som har inneburit att vi så långt som möjligt ska ta beslut över de traditionella och mycket föråldrade blockgränserna. Kalmar är ingen stor kommun. Om vi ska klara av de utmaningar vi har framför oss så måste vi sätta Kalmars bästa före de snäva partiintressena.

 Trots allt detta. Trots denna goda grund måste vi se nyktert på vårt utgångsläge. Kalmar län är det enda län som idag har en lägre befolkning än vad vi hade på slutet av 1800-talet. Vi har en undermålig infrastruktur, vi har i regionen en hög andel äldre och en låg utbildningsnivå.

Klarar vi av att använda dessa bottenplattor. Klarar vi att förvandla dem till trampoliner så har vi stora förutsättningar att ge de barn och ungdomar som idag växer upp i regionen en valfrihet att själva avgöra om de ska vara kvar eller ej. Och, visst finns det hotbilder. De allra största hoten just nu är att vi blir mätta och nöjda. Att vi slår oss till ro med att ha landat ett universitet, en arena och IKEA. Det skulle vara ett ödesdigert misstag. Istället ska vi använda detta som exempel på att Kalmar kan. Att det går att bryta en negativ utveckling. Med andra ord: Kalmar måste Fortsatt Framåt.

Johan Persson (s)

Kommunstyrelsens ordförande

Har varit en intensiv vecka hittills och det ser inte ut att mojna. Har på morgonen varit och besökt Go Excellent som är ett av Kalmars största företag, de har cirka 300 anställda och finns i gamla chokladfabriken. De sköter bland annat kundtjänsten åt Canal Digital. De har nu funnits ganska många år i Kalmar och har hjälpt till att skapa många nya arbetstillfällen. De och andra företag inom denna bransch, bland annat Telenor, är väldigt viktiga för Kalmar.

I eftermiddag träffar jag Ulf Lönnqvist som för några år sedan hade s-regeringens uppdrag att hjälpa Kalmar och sydöstra Sverige genom strukturomvandlingen. Hans ideér lever fortfarande med bättre infrastruktur, öka andelen statliga jobb, fler platser på universitetet med mera. Hans rapport ställde sig den dåvarande regeringen bakom. Den nuvarande lade den längst ned i byrålådan. Min förhoppning är att vi ska kunna damma av den igen och att den ska bli nattlektyr för en ny infrastrukturminister från Kalmar län, jag tänker på trafikutskottets ordförande Lena Hallengren.

Ikväll blir det gruppöverläggningar med s-gruppen på Sveriges kommuner och landsting i Stockholm. Imorgon är det tillväxtberedning och en pressträff om sommarjobb med Mona Sahlin. På torsdagskvällen åker jag direkt från flyget till ett samrådsmöte möte om vindkraftens utbyggnad kommunen, mötet är i Ljungbyholm.  

Ser i tidningarna att de borgerliga partierna i Kalmar, Växjö och Karlskrona vill ha alliansstyre i de tre residensstäderna. Naturligtvis vill man det, att säga något annat vore en riktig nyhet.

När det kom till konkreta frågeställningar så var det dock mer luddigt i konturerna.

Bättre kommunikationer vill man ha. Välkomna till verkligheten. Den frågan har jag drivit under hela mandatperioden.  

Fler jobb – Oj, här var det dålig tajming. Samma dag som man höll sin presskonferens så kom Arbetsförmedlingen med sin månadsstatistik.

Låt oss ta en titt och jämföra de tre residensstäderna för att se hur det går med just jobben…

Öppet arbetslösa 16-64 år
Kalmar 4 procent
Karlskrona 4.4 procent
Växjö 4.7 procent

Attans här var det inte alliansstäderna som tog hem det…

Arbetslösa 18-24 år
Kalmar 3.9 procent
Växjö 4.5 procent
Karlskrona 5.2 procent

Tusan inte heller där tog Karlskrona eller Växjö hem det.

Andel arbetslösa, utrikesfödda
Kalmar 8.7 procent
Karlskrona 10.3
Växjö 12.1 procent

Schack matt. 

Om nu väljarna är överens om att det är jobbfrågan som är viktigast i valet så finns det inte direkt några belägg för att alliansstyre är det rätta..

Alldeles oavsett vilket styre det blir i Kalmar, Karlskrona och Växjö efter valet så bör samarbetet fungera och fördjupas. I denna relation måste partipolitisk färg vara av underordnad karaktär.  

Miljöpartiets riksdagskandidat Jonas Löhnn har idag en debattartikel där han uttrycker tveksamhet till att flygplatsens existens i Kalmar. Jag har mycket svårt att förstå det resonemanget.

Kalmar ligger infrastrukturellt mycket risigt till.

När du har suttit på tåget i en timme så är du längre från Stockholm än vad du var när du klev på tåget i Kalmar. På Banverkets kartor över investeringar så är det nästan vitt i sydöstra Sverige. De investeringar som nu ändå ska göras, bland annat nya mötesstationer mellan Kalmar och Växjö, finansieras av kommunerna och regionerna. 

Vårt geografiska läge och bristen på alternativ gör det helt nödvändigt för Kalmar att ha en flygplats med bra turtäthet. Skulle vi tappa SAS eller tvingas dra ned på trafiken på Kalmar Airport så är jag övertygad om att vårt näringsliv skulle få mycket stora problem. Det har man redan idag. Detta på grund av att man ligger där man ligger. 

Hittills har vi inte behövt skjuta till några kommunala medel till flygplatsen, det har man fått göra på andra platser. I Kalmar subventionerar uthyrda fastigheter på flygplatsområdet driften av flygplatsen. Det har definitivt hjälpt till. Om något år försvinner det statliga bidraget till landets flygplatser, dessa medel förs över till den påse som Regionförbundet i Kalmar får för all infrastruktur. Flygplatsen kommer då naturligtvis att söka dessa medel hos regionförbundet. Det försöker Jonas Löhnn göra till något märkligt.  

Kalmar kommun lägger idag över 80 miljoner på att subventionera tåg och bussar. Detta är ett område som vi även i framtiden kommer att få satsa pengar på. Jag ser ingen principiell skillnad i att också stödja kollektivtrafik som går i luften eller på vatten. 

Dagen D är den dag Jonas Löhnn lyckas med att få till stånd en höghastighetsbana utmed smålandskusten som ser till att vi når Köpenhamn eller Stockholm på ett par-tre timmar. Tyvärr ser det dock inte ut som Dagen D ens kan skönjas i horisonten. Fram tills dess får vi kämpa på och försöka utveckla den livsnödvändiga livlina som Kalmar Airport är för regionen. 

Jag vill också passa på och tipsa om en artikel i Aftonbladet som visar att egentintresset sällan ljuger…

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6744400.ab  

Efter att ha tagit del av nyhetsflödet på lördagsmorgonen så känner jag mig inte ett dugg orolig över debatten om hushållsnära tjänster. Detta efter att Sveriges näringsminister Maud Olofsson nu driver att vi ska använda skattemedel till att subventionerna hundpromenader.

Ni kommer väl ihåg med vilket darr på stämman näringsministern dömde ut alla ansatser till att stötta den krisande bilindustrin.

Vad är några tusen biljobb mot att lägga skattemedel på att hundar ska få uträtta sina behov?

Finns det ingen gräns för dårskapen?

Nu har den preliminära sammanställningen över kommunernas resultat kommit. Den finns att hämta på SCBs hemsida. Den visar att Kalmars resultat står sig väl även i jämförelse med andra kommuner.

Jag redovisar här resultaten per invånare för 2009. Jag lägger dessutom till hur stor andel av överskotten/underskotten som består av finansiella intäkter. Dessa intäkter kommer ofta av värdepapper eller aktier som är uppbyggda i kommunerna under lång tid. Inte sällan har de uppstått genom att man sålt ett bolag. Det ser ni exempelvis när det gäller Halmstad och Oskarshamn som båda har ägt stora aktieposter i dåvarande Sydkraft.

Ibland jämför man lite slarvigt skattesatser mellan olika kommuner. För att kunna göra den jämförelsen rättvisande mellan kommunerna borde man rensa de finansiella intäkterna. Man måste också i en sådan jämförelse ta hänsyn till om man skatteväxlat exempelvis kollektivtrafik eller hemsjukvård. 

Först när man nollställt dessa faktorer kan börja benchmarka mellan olika kommuner. Jag gillar sådana jämförelser och borrar gärna i sådant men för att kunna göra det måste man just jämföra äpplen med äpplen. 

Ett annat och kanske bättre sätt att jämföra är nettokostnadsandel eller andelen anställda i förhållande till antalet invånare. 

Resultat per invånare, finansnettots andel av resultatet:

Växjö 1009, +863
Kalmar 1325, +23
Borgholm 566, -348
Emmaboda 503, +475
Hultsfred 993, +356
Högsby 2675, +845
Mönsterås 2725, +1773
Mörbylånga 828, +60
Nybro 1425, -31
Oskarshamn 1973, +3831
Torsås 210, +310
Vimmerby -249, +312
Västervik -295, -157
Karlskrona -163, +930
Kristianstad 1089, +431
Halmstad 5453, +2475

Varje kommunpolitiker önskar sig naturligtvis mycket pengar på banken men det finns också en fara i detta. År som 2009, när börsen går upp kraftigt, så ger det stora plus effekter i resultatet. Då kan det dölja att man egentligen inte har balans över sina kostnader. När sedan börsen vänder ner så står man med dubbla bekymmer…

Utifrån dessa resultat så finns det anledning att rikta två stora frågetecken och det är kring Karlskrona och Vimmerby. Där gissar jag att det kommer att bli ganska smärtsamma besparingar framåt. 

Jag kan också konstatera att Kalmar inte direkt ligger på sista plats bland jämförelsekommunerna vilket vi gjorde innan vi drog igång vårt arbete med budget i balans…  

Det pågår ju en intressant och upphetsad diskussion om de så kallade hushållsnära tjänsterna. Den blottlägger på ett ganska intressant sätt skiljelinjen i svensk politik.

Å ena sidan har vi en allians som säger sig hävda den så kallade arbetslinjen och utan att blinka sänker ersättningarna till sjuka och arbetslösa. I veckan gick till och med statsrådet Husmark-Pehrsson ut och uppmanade de utförsäkrade att gå till socialen. Här finns inget krumbuktande, linjen är kristallklar.

Fram tills nu.  

När de rödgröna nu upprepar att man vill ta bort bidragen för hushållsnära tjänster då blir det väldigt upprört och tonläget blir uppskruvat.

Tillåt mig le en smula och konstatera att bidrag till sjuka och arbetslösa är en sak medan bidrag till de egna väljargrupperna är något helt annat.

Frågan är hur de borgerliga efter denna upprördhet ska kunna pådyvla och hävda att de rödgröna står för en bidragslinje? 

När det värsta stridsmolnen lagt sig är min spådom att denna dubbelmoral kommer att resa sig likt fågel Fenix.