Det blir inte som det var förr – det blev det inte förr heller
I dagarna har jag varit kommunstyrelsens ordförande i sex år. Målet har hela tiden varit tydligt. Vi behöver göra Kalmar och vår del av landet mer attraktivt. För mig handlar politik om att samla en majoritet för att få något gjort. En del är kritiska mot detta förhållningssätt. Man tycker att politik ska vara en enda stor konflikt där politiker tar heder och ära av varandra. Jag har försökt göra precis tvärtom under dessa sex år. Större beslut har alltid diskuterats över partigränserna och nästan alla strategiska beslut har tagits med mycket bred majoritet. Om vi verkligen ska bli attraktiva och framgångsrika som kommun måste de stora partierna dra hyggligt åt samma håll. Det är också bakgrunden till att socialdemokraterna sedan årsskiftet har ett samarbete med moderaterna och centerpartiet i Kalmar kommun när det gäller tillväxtfrågor.
Men även andra behöver vara med. Vi har, exempelvis, från socialdemokratins sida lagt väldigt mycket energi på samarbetet med miljöpartiet. Vi kan bara konstatera att det inte var hållbart längre. Samarbetet har gnisslat i flera år. I grunden handlar det om att miljöpartiet är delat. En del av partiet vill ingå i en lokal regering medan den andra delen hellre vill vara i opposition. För oss är det omöjligt att samarbeta med ett parti som hela tiden slits av inre konflikter och strider. Att leda en kommun innebär att man måste vara beredd att ta ansvar i både med- och motgång. Där är inte miljöpartiet idag. Med det starka stöd som socialdemokraterna fått av väljarna i de senaste valen så har vi en skyldighet att lägga allt fokus och all energi på att utveckla kommunen.
Kalmar står inför stora utmaningar som vi måste möta offensivt. Det handlar om ett antal områden som tillsammans ger en god bas att stå på.
1. Vi måste ha en gemensam arbetsmarknadsregion med Oskarshamn, Växjö och Karlskrona. Att öka vår arbetsmarknadsregion från cirka 100 000 invånare till omkring 400 000 invånare kommer revolutionera våra förutsättningar för tillväxt. Att satsa på flyget är en annan avgörande faktor för att göra Kalmar mer attraktivt. Nu studeras också flyg söderut.
2. Kalmar kommun ska vara en välskött kommun med hög kvalité i kommunens verksamhet. Vi ska ha ordning och reda i ekonomin. Bland det svåraste jag upplevt som kommunalråd är de mycket stora svängningarna i ekonomin. Jag minns 2008 när finanskrisen slog till. Då skrevs skatteintäkterna ned med nästan 100 miljoner på bara några månader. Nu är det återigen ett svårt läge. Den internationella lågkonjunkturen slår stenhårt mot landets kommuner. Vi kan inte bedriva en konjunkturanpassad undervisning eller äldreomsorg i Kalmar. Därför gäller det nu att övervintra. Mot den bakgrunden känns det bra att vi under de senaste åren byggt ett samlat överskott på en bit över 220 miljoner.
3. Vi måste kraftigt öka bostadsproduktionen i Kalmar. Detta är ett av våra största tillväxthinder. Jag pratar varje vecka med människor som vittnar om bostadsbristen. Vi har kraftigt ökat våra resurser för att möta detta behov. Vi behöver de närmaste åren fördubbla bostadsproduktionen, från cirka 150 bostäder till omkring 300.
4. En del i omvandlingen av ett mer attraktivt Kalmar handlar om att erbjuda både egna invånare och besökare rika upplevelser. Detta i form av kultur, idrott och evenemang. Det skapar många nya arbetstillfällen. Idag arbetar fler personer inom turism än vad det gjorde på Volvo Kalmarverken. Detta skapar också framtidstro, hälsa och glädje. Satsningar på Kalmar slott, Guldfågeln Arena, Kulturcentrum, Konstmuseum, nya sporthallar, Ironman och fotbolls EM är inget som trillar ned som av en slump från himlen. Det är en del i en medveten strategi att skapa ett attraktivt Kalmar.
5. Vi har i dag ett mer brett och varierat näringsliv än för två decennier sedan. Borta är beroendet av några få stora privata arbetsgivare. Det är bra för Kalmar och har lett till att vi idag har lägst arbetslöshet bland våra jämförelsekommuner. Vi har också ett högt nyföretagande. Vi vill ha ett gott företagsklimat i Kalmar. För att öka dialogen och samverkan med vårt näringsliv genomför vi företagsbesök varje vecka. Vi har också startat upp ett näringslivsråd som regelbundet möts. Kommunen och näringslivet måste ha en gemensam bild av vart vi ska. Vi sitter i samma båt och måste ro åt samma håll. På onsdag tar vi spadtaget för Lantmännens nya foderfabrik. Det är en viktig framtidssignal.
6. Hela Kalmar ska leva! Vi ska inte ha en situation där det är stad mot land utan stad och land. Mot den bakgrunden arbetar vi aktivt med utvecklingen i hela vår kommun. Det handlar om alltifrån utbyggnad av förskolor till utvecklingsdialoger i våra tätorter. För mig har detta varit en prioriterad fråga ända sedan jag blev kommunalråd. Just nu är det exempelvis fullt fokus på att försöka få till en lösning med en affär i Halltorp.
7. Inom några år, när de nya storregionerna bildas, kommer vi sannolikt att tappa rollen som residensstad. Ett nytt universitet med allt vad det innebär är den bästa chans som Kalmar kommer få. Vi är, med våra 63 000 invånare, en av landets minsta universitetsstäder. Det är vi själva som avgör om vi ska bli en modern universitetsstad eller ej.
Jag är fullt medveten om att Kalmar är en ganska konservativ stad men nu lever vi i en ny tid. Konkurrensen om studenter, forskare och kreativa människor är stenhård. Lägger vi inte manken till så kan vi lita på att andra gör det. Det kan till och med vara så att Kalmar måste anstränga sig än mer än andra, just för att vi både är små och nya.
När jag flyttade tillbaka till regionen för tio år sedan trodde jag aldrig att Kalmar skulle få chansen att bli universitetsstad. Än mindre kunde jag drömma om att vi skulle etablera en läkarutbildning eller en miljarddonation från familjen Kamprad. Jag vet att många ifrågasätter universitetets planer på att samla sin verksamhet och bygga nytt. Det har jag respekt för. Samtidigt får man inte glömma bort att man i Växjö byggt ut sitt universitet med nästan lika mycket som universitetet nu vill bygga totalt i Kalmar – bara under de senaste tio åren!
Skillnaden är att i Växjö bygger kommunen åt universitetet. Utbyggnaden applåderas av både befolkning och näringsliv. Här i Kalmar vill staten nu investera över en miljard och skapa Sveriges modernaste universitet. Det vore märkligt att säga nej till detta.
Kvarnholmen kommer få problem som regionalt centrum utan mer bostäder och mer verksamhet. Ett universitet som är integrerat i staden ger detta och det är en av anledningarna till att kommunen är positiv till universitetets tankar. Jag har själv studerat i Växjö. Där är inte universitetet en del av staden. Jag vågar inte tänka på utvecklingen för Kvarnholmens affärer, kafeer och restauranger utan tusentals studenter och nästan 1000 anställda på universitetet.
Under de senaste åren har vi – över partigränserna – visat att Kalmar har kunnat åstadkomma mycket. Nu, med alla möjligheter som finns i denna fantastiska kommun, måste vi alla se till att vi kan göra ännu mycket mer. Det kommer inte bli som det var förr och det blev det inte förr heller. Vi äger själva vår egen framtid. Det är vi som avgör om vi ska lyckas bli mer attraktiva.
Johan Persson (S)
Kommunstyrelsens ordförande