Trots snöstorm och iskyla så startar snart det andra sammanträde med kommunfullmäktige för mandatperioden. Det utan tvekan viktigaste beslutet handlar om att vi nu tecknar avtal med Trafikverket om att förskottera byggnation av nya E22, förbifart Rinkabyholm. Därmed kan det allra första vallöftet också bockas av.
Till varje kommunfullmäktige så kommer det också ett antal interpellationer. Jag har fått tre stycken vilket väl får betecknas som ganska lindrigt. Jag tänkte för omväxlings skull lägga ut mina svar direkt här på bloggen. De rör allt från lärarlöner till moderaten Karl Holst som tycker kommunen ska starta kostnadsfri ekonomisk och juridisk konsultation för företag. Vore väl knappast något som skulle uppskattas av de företag som lever på detta i Kalmar…
Svar på interpellation från Magnus Isaksson (m) rörande lärarnas löner
Magnus Isaksson frågar i en interpellation hur lärarnas löner ska höjas.
I den budget som kommunfullmäktige ska ta ställning till före årsskiftet finns 2 procent avsatta för löner år 2011. Det är samma nivå som huvuddelen av övriga kommuner och landsting också har landat på. Det innebär att kommunen kan fullfölja de avtal som har tecknats mellan SKL och de fackliga organisationerna. Man bör i detta sammanhang också påpeka att inflationen klart förväntas understiga 2 procent.
Utöver dessa 2 procent har majoriteten avsatt 0.5 procent, 8.5-9 miljoner kronor, för att kunna göra riktade åtgärder. Kommunledningens avsikt med denna extra satsning är just lärarna. Exakt fördelning och avvägning görs av personaldelegationen. Kommunfullmäktige ska i enlighet med reglementet inte detaljstyra dessa förhandlingar.
Vi skjuter till dessa medel trots att skatteintäktsökningen är den lägsta någonsin. Vi gör det också trots att regeringen minskat statsbidragen med 42 miljoner kronor.
Under den innevarande mandatperioden har vi också gjort stora insatser mot skolan genom det helt unika omställningspaketet.
Svar på interpellation från Ingemar Einarsson (c) om huvudkontor
Ingemar Einarsson frågar om någon på kommunen tagit del av en rapport från Öresundsinstitutet. Svaret är Ja.
Jag hade önskat att vi också hade haft resurser att ha institut som detta. Rapporten visar att Sverige har fjorton globala huvudkontor. Tillsammans med Schweiz är det den högsta andelen i förhållande till invånarantalet. Av de nordiska huvudkontoren finns två tredjedelar i Sverige. Nästan hälften finns i Stockholm, här har också mängden ökat med 10 procent sedan 2006. Öresundsregionen har 35 procent av de nordiska huvudkontoren, varav Köpenhamn har drygt 26 procent medan Malmö/Skåne har nästan nio procent. Sedan 2006 har andelen nordiska huvudkontor i Öresundsregionen minskat med 5.6 procent.
Jag skulle gärna vilja ha fler huvudkontor till Kalmar. Man får dock inte vara naiv, den absoluta huvuddelen av dessa hamnar i storstadsregionerna. Inte ens en skånsk jämförelsekommun som Kristianstad är särskilt lyckosam i sina strävanden, här minskar sysselsättningen medan den ökar i Kalmar. Enligt min uppfattning gör vi vad som står i vår makt för att göra Kalmar mer attraktivt.
Jag vänder mig emot en beskrivning av jobb inom handel eller callcenter som mindre kvalificerade. Den bild som målas upp stämmer inte med verkligheten, den är gammaldags. Jag har gjort väldigt många företagsbesök inom dessa sektorer. Kraven ökar hela tiden och därmed också kvalificeringen av den tjänsteproduktion man ägnar sig åt. Idag är exempelvis IKEA det företag som har flest sökande om ett jobb kommer ut.
Sedan finns en annan myt och det bara är inom handeln som jobben i Kalmar växer till. Det är fel. Just nu har vi en situation där i princip alla sektorer växer, särskilt IT sektorn går för fullt. Tittar man dock specifikt på handeln så är 13.6 procent av de sysselsatta i Kalmar kommun verksamma inom handeln, detta att jämföra med rikets 12.3 procent. Högre ligger vi också inom exempelvis jordbruk, IT, vård och omsorg och utbildning. Något lägre ligger vi när det gäller industri och transport.
För att vi ska fortsätta växa och utvecklas i en positiv riktning tror jag att det handlar om att rikta in sig på ett antal olika områden:
– Värna Kalmar flygplats.
– Förstorad arbetsmarknadsregion genom att bygga ihop Kalmar, Karlskrona, Växjö.
– Landa Linnéuniversitetet på ett bra sätt.
– Göra Kalmar än mer attraktivt för både besökare och potentiella inflyttare.
– Ha ett politiskt klimat där vi lägger energin på samsyn och gemensamt arbete kring dessa frågor.
– God mark- och planberedskap.
Sist men inte minst handlar det om att fortsätta ha lägre arbetslöshet än andra kommuner. Det tror jag är modellen för hur vi på ett trovärdigt sätt ska möjliggöra att fler ungdomar själva kan avgöra om de vill stanna kvar här eller ej efter avslutade studier.
Svar på interpellation från Karl Holst (m) rörande näringslivsenhetens arbete
I sin interpellation lyfter Karl Holst en av de viktigaste framtidsfrågorna för Kalmar kommun, nämligen hur små och medelstora företag ska kunna utvecklas i vår kommun. Jag är, i likhet med Karl, övertygad om att det är i dessa företag som de nya jobben kommer.
Vi har mot den bakgrunden arbetat intensivt med just detta under de senaste åren. Detta har fått effekt. Kalmar har idag högst andel nystartade företag per 1000 invånare av våra jämförelsekommuner. Vi har lägst arbetslöshet både generellt och bland ungdomar. Så såg det inte ut för några år sedan.
Det finns inte en enda åtgärd eller en enskild aktör som möjliggör en positiv utveckling. Istället handlar det om ett antal olika åtgärder. I en del fall är kommunen inblandad, i andra fall handlar det om samverkan med både privata, statliga och regionala aktörer.
Jag tycker man ska se kommunens och i det här fallet, näringslivsenhetens roll, såsom en katalysator för utveckling.
Här är några åtgärder som jag tror är avgörande framåt:
* Fortsatt fokus på företagsbesök, småföretagarmässor och en allmänt god och respektfull dialog med Kalmars näringsliv. Under den kommande veckan arrangerar exempelvis Näringslivsenheten och Södermöre kommundelsnämnd en företagsträff med fokus på att utveckla Södermöre.
* Fortsatt starkt stöd till Kalmar Science park och inkubatorn, här har vi ökat insatserna de senaste åren och resultatet märks tydligt. Detta blir extra viktigt när Kalmar nu blivit universitetsstad. För att peka på möjligheten som uppstått i och med Linnéuniversitetet så gör kommunens företagslots företagsbesök tillsammans med företrädare för universitetet varje vecka.
* En förstorad arbetsmarknadsregion för att undvika arbetskraftsbrist och skapa ökad rörlighet.
* Fortsatta dialogmöten med specifika branscher såsom lantbruk/livsmedel, mäklare, banker mfl
* Fortsatt satsning på Kalmar som attraktiv stad för investeringar och besök.
* God plan- och markberedskap för företag som vill bygga nytt eller etablera sig här. Vid sidan av verksamhetsområdet Flygstaden, som kommunfullmäktige ikväll tar beslut om, så arbetar vi för ytterligare verksamhetsområden i Ljungbyholm, Trekanten och Läckeby/Rockneby.
1. Vad har den sittande majoriteten för planer för att utveckla och förenkla för den lilla delen av Kalmars näringsliv så att den får möjlighet att bli större?
– Se svar ovan,
2. Hur ställer sig den sittande manjoriteten till en utredning om att utveckla näringslivsenheten så att dess personal på speciiellt utsatta tider finns tillgängliga i ytterområden så småföretag och entreprenörer av liten skala får möjlighet till konsultation och vägledning, allt i syfte att få Kalmars näringsliv att växa och frodas.
– Allmän vägledning i hela kommunen är inga problem. Vår näringslivsenhet är redan idag verksam i hela kommunen. Däremot är jag direkt motståndare till att kommunen skulle starta upp en kostnadsfri konsultationsverkamhet för redovisning, bokföring och juridisk hjälp. Jag säger nej därför att kommunen i ett sådant läge skulle dumpa marknaden för en del av Kalmars näringsliv.