Gårdagen var en nervös dag i avvaktan på länsrättens dom om arenan. Även om jag var ganska säker på vad utslaget skulle bli så kan man ju aldrig ta något för givet innan man läst själva domen.
Vi var ett gäng som träffades på PO Perssons kontor vid Stortorget dit länsrätten skulle faxa sitt beslut exakt klockan 15.00. Det var ganska dämpat stämningsläge minutrarna innan det pep till i faxen. Länsrätten hade haft vänligheten att lägga själva beslutet på första sidan så när jag tog upp den första av totalt tolv sidor så spred sig leendet ganska snabbt till de andra i rummet.
Under hela den här resan så har det funnits tre krav från min sida:
1. Lösningen ska vara politiskt hållbar. Det vill säga kommunfullmäktige bör med en bred majoritet ställa sig bakom en uppgörelse. Så blev det också i omröstningen som slutade 48 för och 10 emot.
2. Lösningen ska vara ekonomiskt hållbar för Kalmar kommun. Den modell vi har valt är en smålänning. Genom att både Kalmar FF och Sveafastigheter tar på sig ett stort ansvar så minimeras kommunens kostnader. I andra kommuner står kommunen för hela investeringen. Den borgen som gäller för Kalmar FFs hyra är försedd med både hängslen och livrem, dels genom att KFF alltid ska ha två årshyror på banken och dels genom att den minskar i takt med amorteringen. Dessutom är den ju konstruerad på ett sätt som innebär att kommunen vid ett infriande av borgen endast infriar den del av hyran som KFF det aktuella året hypotetiskt inte kan betala.
Med andra ord: Om KFF om tio år bara kan lägga 4 miljoner i hyra så täcker kommunens borgen upp mellanskillnaden upp till hyran men då tar vi också en ägarandel i arenan motsvarande den delen.
3. Det ska vara juridiskt hållbart. Det här var knäckfrågan under hela sista halvåret. Mängder av modeller prövades och förkastades. Nu visar det sig att den lösning som vi valde var så trygg rent juridiskt som vi trodde när förslaget lades fram.
Nu hoppas jag på snar byggstart!