100 miljoner till reserven & Åkesson som statsminister

Några nedslag.

Precis haft arbetsutskott där vi bland annat gick igenom årsredovisningen för 2025. Den visar på ett överskott på 196 miljoner. En bit över medianen bland landets kommuner. Överskottet innebär att självfinansieringen av investeringar landar på 85 procent. Behovet av lån till investeringar minskade därför under 2025.

När det gäller kvalité i kommunens verksamhet, utifrån målet att vara en av Sveriges bästa kommuner, så blev utfallet 82 procentenheter.

Samtidigt var detta 2025.

För 2026 budgeterade vi ett resultat på +4 miljoner. Inga marginaler alls. Uppföljningen som nu görs visar på ett högre överskott MEN dessa siffror bygger på en skatteprognos som är gjord före USAs och Israels krig mot Iran. Nu spås räntorna och inflationen stiga samtidigt som konjunkturen återigen bromsar in. Givetvis kommer det påverka kommunernas ekonomi.

Därför föreslog vi redan för en månad sedan att 100 miljoner av resultatet för 2025 ska sättas av till den så kallade resultat-reserven. Om 2026 skulle bli ett riktigt mörkt år ekonomiskt så kan denna krockkudde användas. Utan dessa pengar så måste man enligt regelverket återställa det gamla underskottet. Det hade inneburit ett ännu tuffare budgetarbete för 2027.

När det gäller kommunal ekonomi så kör jag hushålls-principen. Du kan helt enkelt inte göra av med mer pengar än du har. Det är samma sak i en kommun som i ett hushåll. Därför budgeterar vi inte osäkra intäkter och anställer medarbetare för sådana pengar. Det är lika självklart som att du inte åker tre veckor till Thailand med en budget som baseras på en förhoppning om att vinna på Triss när du kommer hem.

Därför är jag så kritisk mot Tidöpartierna som nu lånar till permanenta skattesänkningar för oss som tjänar mest.

När Tidöpartierna tillträdde på hösten 2022 så var statens överskott 164 miljarder.
År 2023 sjönk det ihop till 19 miljarder. År 2024 var det underskott på 104 miljarder, år 2025 111 miljarder.
År 2026 spås underskottet vara 167 miljarder och för 2027 väntas ett underskott på hela 181 miljarder.

En del av detta är uppbyggnad av det militära försvaret och stöd till Ukraina. Det är en sak och kan ses som en försäkringspremie för nästa generation. Man kan också försvara en del tillfälliga åtgärder för att värna hushållens ekonomi.

Jag tycker inte det är så konstigt att denna ekonomiska politik totalsågas av Finanspolitiska rådet som är ett expertorgan med uppdrag att granska regeringars ekonomiska politik.

Trots skenande utgifter så går däremot välfärden i form av skola, vård och omsorg på knäna. Prioriteringen har varit tydlig på sänkta skatter.

Därtill.

I januari 2026 gick finansminister Svantesson ut och meddelade att svensk ekonomi är Trump-säkrad för att sedan i februari 2026 meddela att pengarna är slut. Nu är beskedet att det kan bli ransoneringar på drivmedel.

Det känns ju inte särskilt stabilt eller regeringsdugligt.

Löken på laxen kom i dagens Barometern där Jimmie Åkesson meddelade att han vill bli statsminister. Och varför skulle han inte bli det om SD blir väldigt mycket större än Moderaterna i nästa val?

Nu är ju dessutom blockpolitiken på högersidan så låst att det inte finns något som helst utrymme för en förhandling efter ett val. Kräver SD att Åkesson ska leda regeringen så har ju M, KD och L inget att sätta emot. De har ju på förhand helt låst sig kring att de ska bilda regering om de får majoritet.

Jag hoppas verkligen att S håller fast vid sin linje och inte skapar låsningar och röda linjer före valet. Väljarna avgör valresultatet och efter ett val så byggs en regering baserat på de styrkeförhållanden som finns i valresultatet. Det är en god och mycket svensk tradition.