Man biter inte den hand som föder en!

Snart lunch. Precis avslutat månadens möte med kommunstyrelsen. Mest diskussion om vindkraft i Nycklemossen som kommunstyrelsen sedan tidigare prövat. S, M, SD och KD stod fast vid tidigare beslut om avstyrkan medan C, V och L ville tillstyrka.

Väldigt bra och professionellt genomförd middag till förmån för Power Up Ukraine under lördagen. Väldigt hög representation från Försvarsmaktens olika delar och även generaldirektören för myndigheten för civilt försvar var på plats. Självklart också företag och andra som ville markera stöd för Ukraina. En av de mest intressanta passen stod före detta SVT korrespondenten Bert Sundström för. Han har en helt unik kunskap om både Ryssland och USA.

På söndagen var jag på årsmöte med Södermöre hembygdsförening där jag själv är medlem. Fick tillfälle att prata lite om vad som händer i kommunen och i Södermöre. Väldigt mycket folk på plats vilket naturligtvis är roligt.

Med anledning av diskussionen om skolmat och det faktum att vi sedan länge köper kött från KLS & Guldfågeln, potatis från Öland osv så är det ändå värt att uppmärksamma en kommentar från Sverigedemokraternas ledare i Kalmar Mia Luäng.

Så här skriver hon på facebook:

Det som slog mig lite i Johans svar var ju att för honom är det viktigt att maten kommer från Kalmar län och han har många vänner som är lantbrukare.. så är det för vännernas skull eller för barnens skull som det är viktigt att maten kommer från Kalmar?”

Jag var tvungen att läsa denna mening ett par gånger. Ja, det stämmer att jag är kompis med flera duktiga lantbrukare. Det stämmer också att jag är väldigt glad och stolt över den livsmedelsproduktion vi har i vår del av landet. Att vår självförsörjningsgrad är väldigt hög och att vi har en lantbruksutbildning på Ingelstorp som lockar fler och fler elever.

Det stämmer också att jag tycker det är viktigt att vi köper in så mycket mat som möjligt lokalt. Dels därför att det är väldigt hög kvalité på maten men också för att det ökar vår självförsörjningsgrad i dessa oroliga tider.

Enligt min uppfattning skulle motsatsen vara att bita den hand som föder oss.

Vilka skatteintäkter hade vi haft utan en rejäl primärproduktion? Hade vi då haft Sveriges största slakteri med en bit över 600 medarbetare? Hade vi haft Arlas enda anläggning som tillverkar rund hård ost? Hade vi haft Guldfågeln i Mörbylånga utan uppfödare i Kalmar kommun? Hade vi haft nordens modernaste foderfabrik om vi inte hade haft ett livskraftigt lantbruk?

För Kalmar är dessa näringar helt avgörande. Signalen i att kommunen i våra kök använder sig av råvaror som i så stor utsträckning som möjligt också kommer härifrån är en signal om att vi tror på våra företag och vill att de ska fortsätta investera och satsa i vår kommun. Svårare än så är det inte.