Hur kan minus 160 miljoner bli ett plus på 104 miljoner för Kalmar kommun?

När kommunfullmäktige tog budgeten för 2024 under hösten 2023 så var prognoserna för kommunsektorns ekonomi allt annat än goda. Inflationen var på topp och på grund av detta skenade framförallt kommunernas och regionernas kostnader för pensionerna. Dessa inbetalningar följer konsumentprisindex som i sin tur är en spegling av inflationen.

Kalmar kommun la en budget för 2024 på minus 160 miljoner. Det kunde vi göra för att vi under goda tider byggt upp en resultatutjämningsreserv på nästan 300 miljoner kronor. Vi gjorde tillskott till nämnderna och fortsatte med stora investeringar. Vi ville helt enkelt inte förstärka lågkonjunkturen genom att göra en tvärnit.

Vi ville också undvika ett panikstopp med varsel av lärare och undersköterskor som vi längre fram skulle behöva i vår verksamhet. Det var helt enkelt en ”övervintrings-budget”. Vi hoppades och trodde att framförallt inflationen skulle gå ner under 2024. Vi satte också förhoppningar till att Tidöpartierna skulle se den ekonomiska krisen för välfärden och skjuta till pengar.

När det gäller inflationen fick vi rätt och om Tidö-partierna fick vi fel. De la reform-utrymmet på sänkt skatt till oss med de högsta inkomsterna., istället för att säkra välfärden. Det är en prioritering som jag hoppas folk kommer ihåg till valet.

Men. Jag ska ärligt erkänna att budgeten för 2024 var en chansning. När vi tog budgeten var jag inte alls säker på att denna chansning skulle gå hem. För mig var det första gången som Kalmar budgeterade med ett underskott och det kändes naturligtvis inte bra. Vi hade dock vår resultatutjämningsfond och om inte de skulle användas i detta läge så kan man ju fundera när de skulle användas? Jag ville verkligen också värna vår kärnverksamhet från stora besparingar och varsel.

Nu har precis de ekonomiska ”böckerna” stängts för 2024 och vi kan konstatera att minus 160 miljoner blivit minus 9 miljoner. En förbättring på 151 miljoner. Skatteintäkterna blev 86 miljoner högre under året än vad SKR prognostiserade hösten 2023.

Nämnderna gjorde ett underskott på 27 miljoner men det vägs upp av att exploatering gjorde ett överskott på 49 miljoner. Det finns också realisationsvinster för försäljningar av anläggningstillgångar på 17 miljoner.

Men. När bokslutet nu redovisas till kommunfullmäktige så står det inte minus 9 miljoner utan plus 104 miljoner kronor.

Detta beror på Kalmar kommuns ”Generationskonto” som förvaltas av två externa kapitalförvaltare. Efter försäljningen av KIFAB i Kalmar AB så försäkrade vi bort en del av vår pensionsskuld och amorterade lån. Resten, 1.1 miljarder sattes in i ett Generationskonto och är tänkt att vara framtida generationers krockkudde när nödvändiga investeringar måste genomföras. Det kan exempelvis handla om klimatanpassning.

Resultatet av denna externa förvaltning är plus 136 miljoner, varav 96 miljoner är orealiserade. Det vill säga en ökning av värdet i aktier och fonder som ej är sålda utan fortsätter växa.

Kommunfullmäktige har tagit beslut om att dessa medel ska fortsätta växa. När det nått två miljarder så kan en diskussion föras om att nyttja någon del av avkastningen men utan att kapitalet urholkas.

Mot den bakgrunden finns inte dessa medel när vi gör budget. Ingen kan ju heller ett år i förväg veta om börsen går upp eller ner och vi kan knappast anställa lärare eller sjuksköterskor baserat på prognoser över börsens utveckling.

Min förhoppning är att politiken under lång tid ska låta dessa pengar vara i upp och nedgång. Skulle man klara det så har Kalmar goda förutsättningar att klara rejäla kriser också om 20-30 år. Därav namnet Generationskonto. 

Men visst. Jag erkänner. Det ser konstigt ut att budgetera minus 160 miljoner som sedan blir ett plus om 104 miljoner. (På papperet).

Men det känns ändå bra. Ordning och reda i ekonomin är grunden för allt. Inte minst i dessa tider.

Vad tror ni exempelvis sker med inflationen om Trump inför tullar till USA som sedan EU kvitterar med tullar till Europa. Då kommer inflationen och högre räntor som ett brev på posten. Betänk därtill att USA har en statsskuld på långt över 100 procent av BNP. Det har också flera Europeiska länder.

Det här kan bli en guppig resa!