Hellre lärare än betong!

Nu är beslut fattat kring att använda fd Teleskolans stora anläggning till förskola, särskola, mellanstadium och högstadium. Lokalerna är på totalt 14 000 kvadratmeter och kommer i framtiden ha 700 elever. Utredningarna som gjorts visar att man genom lokalernas utformning kan få till en riktigt bra skola. Redan idag är lokalerna och de framtida skolgårdarna uppdelade i olika delar. Detta till skillnad från till exempel Kalmarsundsskolan, idag 809 elever, där det mesta hänger ihop i en byggnad.

Det är moderna lokaler med mycket hög klass som våra barn tar över efter Linnéuniversitetet. Genom åren har vi genomfört elevenkäter om trivseln på våra skolor. Vi har både större och mindre skolor i vår kommun. När det gäller trivseln så skiljer sig inte svaren åt beroende på om man går i en större eller mindre skola. Istället är trivseln generellt väldigt hög i Kalmars skolor.

Min bild är att trivsel till stor del beror på att man har bra lärare och övrig personal. I och med lösningen med Teleskolan så uppstår ett lägre investeringsbehov på mellan 250-300 miljoner, vilket motsvarar ett 40-tal lärartjänster. Jag lägger hellre pengarna på lärare än betong!

Jag är glad över att det blev en sådan bred politisk uppställning bakom beslutet. Endast moderaterna var emot. I debatten menade man att ingen skola skulle ha mer än 300 elever.

Mot denna bakgrund förväntar jag mig att man i sin budget om en vecka lägger förslag om ytterligare en skola i Lindsdal, Ljungbyholm, Funkabo, Norrliden och centrala Kalmar. Självklart räknar jag också med att man finansierar detta. Tumregeln för en ny skola brukar vara 150-250 miljoner inklusive infrastruktur, vägar osv. Jag utgår också från att man redovisar en uppskattad tidsplan för detta och redovisar lösningar under tiden. Kan ej bli annat än baracker.

Gör man inte det så faller deras argumentation platt. Då var det inget annat än retorik med syfte att fånga röster.

Om en vecka får vi svaret.

Det är ju också då man ska redovisa hur skolan och äldreomsorgen ska finansieras utan de statsbidrag som regeringen nu ger landets kommuner. På nationell nivå säger man ju nej. Lågt och snällt räknat rör det sig om 50 miljoner kronor per år.

Lägg därtill att man varit ute i tidningarna och menat att kommunens skuldsättning ska minska (=minskade investeringar) och överskottet bör vara ännu högre.

Ekvationen får sitt svar på tisdag i nästa vecka. Då lägger oppositionen sina alternativa budgetar. Jag ser med spänning fram emot siffrorna. Det är i dessa och inte i vackra formuleringar som svaren finns.