Även den här veckan är nyhetsmässigt riktigt jobbig för regeringen.
Idag presenterade Dagens Nyheter en opinionsmätning som visar att en relativt stor andel av moderaternas väljare kan tänka sig att rösta på socialdemokraterna i höstens val.
http://www.dn.se/nyheter/politik/mp-och-s-har-storst-mojlighet-att-vaxa/
Idag kom också en riktig sågning av regeringens politik när det gäller att få ungdomar i jobb.
http://www.di.se/#!/artiklar/2014/2/13/myndigheter-sagar-regeringens-reform/
Har roat mig med att följa diskussionen om förstatliganden. Dels om skolan och dels om sjukvården.
Ingen ska inbilla mig att denna debatt handlar om något annat än ren och skär politisk taktik.
För att undvika diskussion om raset i PISA-undersökningen eller om att satsa mer och välbehövliga resurser på skolan så styrs nu istället diskussionen in på organisationoch form.
Jag lyfter på hatten för utbildningsministern som skickligt lyckats med detta. På motsvarande sätt hanterar socialministern kris-rapporterna från svensk sjukvård. Nu för ju också han fram förstatligande av landstingen som lösning på krisen i vården.
Det intressanta med budskapet från båda dessa statsråd är att de är just statsråd. De är dessutom departementschefer. Alla som är bekanta med grundläggande kunskap i statsvetenskap vet att regeringen är ett kollektiv och som sådant är gemensamt ansvariga för allt. I denna och mängder av andra frågor så gäller inte detta.
I båda exemplen om förstatliganden så finns nämligen en betryggande majoritet både i regering och riksdag för att INTE förstatliga. Utspelen blir med andra ord bara ett sätt att, just det, flytta fokus från kris och behov av resurser till organisation.
Låt oss ändå, för ett ögonblick, ta exempelvis utbildningsministern på allvar. Han hävdar ju som bekant att ett förstatligande av skolan är enda sättet att skapa en enhetlig skola i Sverige och därmed få upp skolresultaten.
Då ställer jag mig frågan, som mig veterligen ingen reporter, brytt sig om att borra i. Hur gör vi med friskolorna. Enligt Skolverket så har friskolorna rent generellt lägre andel behöriga lärare, mer luft i betygen med mera. Det vill säga om man nu vill skapa en enhetlig skola och göra den statlig så måste man ju rimligen börja med friskolorna. Eller?
Då undrar jag bara en sak. Hur tusan ska detta gå till? Ska staten göra en oberoende värdering av exempelvis CIS i Kalmar och köpa upp skolan? Vad säger ägarna om det? Vad händer om man inte är intresserad av att sälja? Hur mycket ska det kosta att köpa upp skolor runtom i landet? Är det inte bättre att lägga dessa resurser på fler lärare?
Hur ska man i ett förstatligande hantera kommunernas alla skolor? Ska ett statlig bolag/verk hyra skolor av kommunerna? Hur hanterar vi i kommunerna kraven på att våra fastigheter ska vara korrekt värderade när vi hyr ut till någon utanför kommunen?
Är mycket tveksam till att det i så fall byggs en enda ny skola utanför tätorterna. Låt oss ta Hagby som exempel.
Där ska kommunen bygga nya skollokaler och även förskole-avdelningar. Vi får då kostnaden för detta som bokfört värde i vår balansräkning. Dessa lokaler ska sedan hyras ut till staten som då blir en hyresgäst utanför kommunen.
Det innebär att vi måste göra en värdering av marknadsvärdet för dessa skollokaler vilket i sin tur innebär att den nya skolan måste skrivas ned rejält. En kostnad som kommunen får ta. Det innebär i sin tur att vi får betala en ny landsbygdsskola i princip två gånger.
Jag har fler funderingar och frågor om utbildningsministern och hans förslag om en förstatligad skola.
Jag nöjer mig dock med detta och utgår från att hans partivänner har svar att ge.
För visst ska man uppfatta kravet på ett förstatligande som seriöst och inte som ett sätt att slippa diskutera varför den svenska skolan rasar och att man konsekvent valt sänkt skatt framför mer resurser till skolan?
För min egen del tror jag inte ett dugg på att förstatliga vare sig skolan eller sjukvården. Beslut blir bäst när de fattas så nära verksamheten som möjligt. Om man för ett ögonblick tror på detta så ber jag er att blunda och tänka på exempelvis Arbetsförmedlingen.
Där har ni ett typexempel på en myndighet som är totalt statligt styrd. Samma regelverk och styrning oavsett om det gäller Arvidsjaur eller Stockholm. Det är sannerligen inte modernt!