Spöken om järnvägen

Det är väl ingen som har undgått att vi arbetar ganska intensivt just nu för att få mer av pendeltågstrafik till och från Kalmar. Vi förskotterar pengar till mötesstationer på Kust till Kust och landstinget har ihop med Blekinge köpt in pendeltåg.

Parallellt med detta så görs nu en utredning tillsammans med Trafikverket om hur man kan förena dessa ambitioner med byggnation i kanten av järnvägsområdet. Går det att korta något spår? Går det att flytta något spår? Går det helt enkelt använda spårområdet på ett mer effektivt sätt. Det har man lyckats med i andra städer och på det sättet har man frigjort mark för byggnation. Samtidigt har man möjliggjort utökad tågtrafik.

På arbetsutskottet i tisdags så togs beslut om att göra denna utredning. Den första och andra punkten innehåller följande skrivning:

– Studien ska beslysa de behov av spår, plattformar, funktioner mm som genereras av dagens trafik och en i framtiden utökad persontrafik, enligt Kalmar kommuns samt operatörernas (KLT, SJ) målbild.

– Med markreservation, enligt bilaga 1, som utgångspunkt och dess förslag/tankar på spårförkortning, säkerställa trafik enligt målbilden med trafikering för persontrafik och passagemöjlighet för godstransporter.

I dagens Barometern och på arbetsutskottet var Inger Hilmansson (fp) kritisk. Hon hävdar på fullt allvar? att vi med denna studie kommer minska möjligheten till tågtrafik och dessutom hota gods-spåret till hamnen.

Punkterna ovan innebär en utredning om motsatsen. Det vill säga. Hur ska vi utöka persontrafiken, hur ska vi säkerställa godstrafiken till hamnen och samtidigt möjliggöra byggnation och få ett järnvägsområde med en mindre barriäreffekt i Kalmar.

Det är inte helt enkelt att argumentera mot någon, som i sin iver att vara emot, framkallar rena spöken. Dock, och det är ju en tröst, så var hon ensam om sin tolkning.