Oroande utveckling för länet

Befolkningssiffrorna presenterades under gårdagen. Det är väldigt dystra siffror för Kalmar län, minus 437 personer. Störst minskning står lite förvånande Mönsterås för, de tappar 158 personer. Det är en kommun som rimligen inte borde tappa befolkning, näringslivet rullar på och man ligger på pendlingsavstånd till både Kalmar och Oskarshamn.

När jag blev intervjuad av Barometerns reporter så blev han lite förvånad över att jag var så pessimistisk, Kalmar hade ju trots allt högst ökning i länet med sitt plus på 160. Den ökningen och länets minskning är faktiskt riktigt oroande.

Kalmar län är det enda län som idag har en lägre befolkning än vad vi hade på slutet av 1800-talet. Fortsätter kräftgången så kommer vi fortsätta nedåt i en negativ spiral. En spiral som går ut på att man varken får nya etableringar eller satsningar på infrastruktur om man har en minskande befolkning. Kommunerna i länet får en krympande allt äldre befolkning som med sinande resurser ska försöka bryta en negativ trend. I princip en omöjlig uppgift.

Min bedömning är att vi nu måste fortsätta arbeta intensivt med ett antal frågor:  

Fungerande arbetsmarknad. Här har Kalmar efter många dystra år vänt utvecklingen. Vi har högst jobbökning bland våra jämförelsekommuner två år i rad. Likadant är det med nyföretagandet.

Fler bostäder. Vi måste inse vilken potential vi har när det gäller bostadsproduktion. I princip alla som bor i Kalmar bor sjönära. Gör som i Halland, utnyttja kusten!

Förstorad arbetsmarknadsregion och bättre infrastruktur. Den kanske viktigaste frågan på detta område är snabbtåg Kalmar – Växjö på 45 minuter. Det skulle innebära en revolution!

Kultur, nöjen, upplevelser. Här känner jag att vi ligger i vinnarhålet. Så mycket som nu händer med allt från slott till RIX FM, Svensson Svensson, Konstmuseum osv. 

Hög kvalite på skola, vård och omsorg. Här får vi överlag höga betyg. 

Av fem frågor så är det två som vi nu arbetar extra intensivt med. Det är bostäder och infrastruktur. De övriga tre går vår väg. Hittills får man väl säga. I dessa tider kan allt hända…