När man ser tidningar och lyssnar på radio så översköljs man av siffror och uppgifter. Ibland tror jag att vi alla måste stanna upp och reflektera över att bakom allt detta så finns människor av kött och blod. När SVT ikväll nu basunerar ut att arbetslösheten kommer närma sig nio procent så blir jag skrämd. Tänk vad många familjer det kommer att drabba! Fundera över hur det kommer att kännas för de som snart får lämna ett jobb med allt vad det innebär, kompisar, ekonomi, status. Att kunna svara på frågan: Vad jobbar du med?
För alla oss andra som inte står i farozonen, i alla fall inte just nu…, så är det lätt att allt bara blir statistik.
Jag tänker till exempel på alla de duktiga sågverksarbetarna på Rörvik Timber i Tvärskog. I förra veckan las ett varsel på halva arbetsstyrkan, 40 personer. Jag har besökt företaget flera gånger och träffat flera av dem som nu riskerar att bli av med jobbet. För södra Kalmar kommun är sågverket i Tvärskog en enormt viktig arbetsplats. Utan sågverket förlorar Tvärskog mycket av både sin själ och sin identitet. Nu hoppas jag verkligen inte att det går så långt, förhoppningsvis så övervintrar företaget även denna svacka. Vad jag vill säga är att arbetslöshet och varsel drar med sig så mycket mer än bara siffror på ett papper.
När man då får höra den siffertuggande finansminister sitta i TV och säga att man kanske har drivit ut för många ur A-kassan för att par år sedan kan jag inte bli annat än ärligt förbannad.
Just nu står över en miljon människor utanför A-kassan. En halv miljon har lämnat på grund av de chockhöjning av avgiften som regeringen genomförde efter valet. 32 procent av de personer som hittills varslats i Sverige står nu utan en arbetslöshetsförsäkring. OCH. Det är idag. Hur ser det ut när arbetslösheten är nio procent? I Barometern läser jag att det under den senaste tiden varslats 2883 personer i Kalmar län. Om andelen som står utanför A-kassan i hela landet räknas om till att gälla Kalmar län så innebär det att en bit över 900 personer i Kalmar län nu är varslade och samtidigt står utanför arbetslöshetsförsäkringen.
De får en enbart en grundersättning på 320 kronor om dagen. Mellan 6000 och 7000 i månaden före skatt. Reflektera då över vad finansministern idag sitter i TV och säger om detta:
"Den ligger på en nivå som gör att man kan hantera situationen."
Jag tar mig för pannan och lägger i kommunens budget in extra miljoner till socialförvaltningen. Det är dit många människor kommer att tvingas gå.
Nu kommer nästa anfall.
Den sjätte december i år går Sveriges radios Ekoredaktion ut med uppgiften att 76 000 personer riskerar att bli av med sin sjukersättning vid årsskiftet. Detta på grund av att de nya reglerna endast medger en människa att vara sjuk i sex månader. Helt otroligt bara det! Dessa människor ska nu stå till arbetsmarknadens förfogande och söka jobb.
Om jag då omsätter dessa 76 000 personer till Kalmar kommuns befolkning så handlar om cirka 515 personer som nu vid årsskiftet riskerar att bli av med sin sjukersättning.
Hör då vad Försäkringskassans generaldirektör har att säga om denna förändring:
" – Jag tror tyvärr inte att beredskapen är så väldigt god."
Lite längre fram i inslaget menar man att förändringarna i regelverket gjordes i ett annat konjunkturläge och att arbetslösheten nu stiger kraftigt. Generaldirektören igen:
"- Då är det ju inte säkert att de kommer längst fram i kön på arbetsförmedlingen. "
Jag måste tillstå att jag ibland funderar över om räknenissarna i regeringen någonsin haft någon i sin omgivning som varit sjuk eller arbetslös.
Även för denna grupp av sjuka som nu blir av med sin sjukersättning så läggs det i kommunens budget in extra resurser till socialförvaltningen. Även i den här gruppen kommer vi att ha många som tvingas att ta hjälp av socialförvaltningen.
Tyvärr kommer många inte att njuta av julen på samma sätt som förra året. Är man orolig över sin egen ekonomi eller sitt jobb så finns olustkänslan där hela tiden. Då är det en klen tröst att Kalmar som kommun klarat sig relativt hyggligt hittills när det gäller varsel…