Debutkrönika i Ölandsbladet

Jag blev uppriktigt glad när frågan om att skriva krönika i Ölandsbladet ställdes av Lotte Lundgren. Det känns lite som att komma hem igen. Det var på Ölandsbladet som jag under ledning av bland andra Kurt Lundgren fick lära mig att på kort tid sätta samman en begriplig text. Det är något som haft stor glädje av senare i livet. 

När jag skriver dessa rader är jag precis hemkommen från Kårehamn på östra sidan av Öland. Där ligger vårt paradis på helger och somrar. Efter att ha kört runt med gräsklippare och trimmer satte jag mig på trappan och bara njöt. Helt vindstilla, 21 grader i luften, hela Östersjön som en spegel. I det läget önskade jag mig pensionärens ledighet!  

För mig finns föga överraskande inget motsatsförhållande mellan Öland och Kalmar. Tvärtom, vi är beroende av varandra. IKEA hade knappast etablerat sig i Kalmar om det inte hade varit för alla fritidshus på Öland. Ölänningarna hade å andra sidan varit betydligt färre om man inte haft tillgång till Kalmars arbetsmarknad. Den tid måste vara förbi när grannkommuner slåss och konkurrerar med varandra. Idag har vi ett fungerande samarbete kring våra gymnasieskolor.

I den budget som jag var med och presenterade i veckan så bjuder vi in övriga kommuner för att diskutera samverkan för myndighetsutövningen inom miljö-området och överförmyndarverksamheten. Nu börjar dessutom samarbetet inom turistområdet www.visitse.se att sätta sig. För första gången delade Kalmar, Öland & Glasriket monter på Turistmässan i Göteborg. Hade någon sagt det för några år sedan hade ingen trott att det skulle vara möjligt. På TUR-mässan fick Gustaf Öholm välförtjänt beröm från övriga turistsverige för den gemensamma bokningsportal som vi gemensamt byggt upp. I någon krönika längre fram ska jag berätta hela historien om hur Visitse.se startade. 

Min kommunalrådskollega Malin Pettersson undrade i sin krönika hur jag ställer mig till frågan om Öland ska vara en kommun. Jag tycker frågan är ganska enkel även om en del försöker göra allt för att kasta in grus i maskineriet.

Borgholm och Mörbylånga är idag tämligen små kommuner. Man har problem med ekonomin i båda kommunerna till stor del beroende på att kommunerna är just för små. Det finns mycket begränsade utvecklingsreurser för att ge Öland det lyft som skulle behövas, naturligtvis beror också det på att man som ganska liten kommun har just begränsade utvecklingsresurser. 

Kalmar blev under förra året utsedd till Årets kommun av Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva. Det var första gången en residenskommun fick utmärkelsen. Vi fick detta på grund av det utvecklingsarbete som sker i hela kommunen. Det planläggs för bostäder, det byggs förskolor och sporthallar, senast i Trekanten och nu snart i Rockneby. I Kalmar har vi inget bristande elevunderlag i våra landsbygdsskolor, tvärtom.

Nu kommer jag till den intressanta frågan. Hade denna utveckling skett om Kalmar hade varit uppdelad fem eller sex kommuner med 10 000-15 000 invånare per styck. Knappast. Dessa kommuner hade varit för små och haft för lite resurser. Min slutsats är att Öland självklart bör vara en kommun. Och. Säg inte att tiden inte är mogen. De som idag säger det är samma personer som för cirka 15 år sedan sa exakt samma sak när jag drev frågan. För dem kommer tiden aldrig bli mogen.  

Johan Persson

Har ni hört historien om den lille Öländske pojken som alltid fick fel på rättstavningen i skolan trots att han var väldigt duktig på att bokstavera. När han för tredje gången skulle skriva uggla så stavade han sig fram genom ordet på sin fina Öländska dialekt och återigen skrev han "uggel".